I en japansk studie som omfattade över 7 000 barn fann man att högre skärmtid hos ettåringar var förknippat med försenad utveckling i kommunikation och problemlösning när barnen ifråga hade uppnått två respektive fyra års ålder. Ett resultat som bör ses som en varningssignal för framtida diskussioner gällande växande barn och deras skärmtid.
Tiden som en person tillbringar med att kolla på TV, spela TV/dataspel, använda mobiltelefonen, paddan eller övrig elektronik kallas för skärmtid.
OBS! Artikeln är från september i fjol och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Vinnarskolans YT-kanal:
–https://frihetsnytt.se/skarmtid-for-smabarn-leder-till-utvecklingsstorningar/
Studiens syfte
Med tanke på de alltfler alarmerande rapporterna och studierna kring barns ökade skärmtid och dess misstänkta skadeverkningar. Studiens syfte att undersöka kopplingen mellan skärmtidsexponeringen vid ett års ålder och de fem områden där utvecklingsstörningar studerades:
- Kommunikation
- Grovmotorik
- Finmotorik
- Problemlösning
- Personliga och sociala färdigheter.
Ettåringarnas utveckling på dessa fem områden skulle sedan följas upp när de hade fyllt två respektive fyra år för att se ifall ökad skärmtid kunde kopplas till eventuella utvecklingsstörningar. Studien publicerades i medicinska tidskriften JAMA-Pediatrics.
Så genomfördes den
Studien omfattade 7097 japanska mor- och barnpar (51,8 procent pojkar och 48,2 procent flickor) som deltog i studieprojekten Tohoku Medical Megabank Project Birth och Three-Generation Cohort Study.
Varje barns skärmtidsexponering uppskattades genom frågeformulär till mamman. Skärmtidsexponeringen per dag och barn delades in i fyra olika kategorier och hade följande fördelning (inom parentes):
- Mindre än en timma (48,5 procent)
- 1-2 timmar (29,5 procent)
- 2-4 timmar (17,9 procent)
- 4 timmar och uppåt (4,1 procent)
Resultat och slutsatser
Resultaten visade att bland tvååringar kunde ökad skärmtid vid ettårsåldern kopplas till försenad utveckling inom alla de fem undersökta områdena utom grovmotorik. Vid fyra års ålder, däremot, var den ökade skärmtiden förknippad med utvecklingsstörningar inom kommunikation och problemlösning.
En av studiens begränsningar var att den insamlade informationen inte gjorde någon åtskillnad på skärmtid i utbildningssyfte eller underhållning. Att göra detta hade kunnat underlätta undersökningen av sambandet mellan skärmtid och barns utveckling, där både skärmtidens för- och nackdelar vägdes in.
I studien kan inga säkra slutsatser om orsak och verkan dras, varför huvudförfattaren hänvisar till kopplingen mellan skärmtid och försenad utveckling. Densamme säger att det även kan diskuteras ifall skillnaden i utveckling verkligen är en försening eller ej.
Läs även:
–https://vinnarskolan.se/artiklar/sa-far-du-barnen-utomhus-1/
På gång i Sverige
I USA finns i dagsläget en rekommendation kring skärmtid för barn medan en sådan inte finns i Sverige överhuvudtaget. Med tanke på farhågorna som finns kring barns utveckling och deras skärmtid har Folkhälsomyndigheten (FHM) fått i uppdrag av regeringen att ta fram rekommendationer om skärmtid.
Förmodligen kommer FHMs rekommendationer att likna WHO’s, där så lite skärmtid som möjligt för småbarn rekommenderas, men detta återstår att se. Positivt är att de många farorna med skärmar för små barn uppmärksammas alltmer och under det senaste året börjat slå igenom på bred front.
