En nyligen publicerad analys, som utgörs av flera studier, pekar ut kopplingen mellan en viss kost och sjukdomar. Det är i synnerhet växtbaserad kost som fokus ligger på. Men stämmer verkligen slutsatserna i analysen? Alexander Söderberg har tittat närmare på analysen och ger sin bedömning.
OBS! Artikeln är från november i fjol och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
–https://frihetsnytt.se/det-har-sager-nya-studien-om-en-vaxtbaserad-kost/
”Påverkar hälsan positivt”
Enligt en tysk metaanalys ska ett byte av kött, mejeriprodukter och fisk mot fullkorn, bönor, nötter, fullkorn, grönsaker och olivolja minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar betydligt. Forskarna analyserade 37 publicerade studier för att bedöma fördelarna med denna omställning.
De fann betydande minskningar i hjärt-och kärlsjukdomar, typ-2-diabetes och en minskad risk för dödlighet (alla orsaker) när främst rött kött och processat rött kött ersattes av växtbaserade livsmedel. Metaanalysens seniora författare, doktor Sabrina Schlesinger säger till The Guardian att detta bevis framhäver de eventuella fördelarna med att byta från en animalie-baserad kost till en växtbaserad dito.
Detta säger resultaten
Risken för hjärt- och kärlsjukdomar var (enligt metaanalysen) 25 procent lägre när 50 gram rött processat kött ersattes av nötter eller legymer medan ett dagligt ägg, som ersattes med 25 gram nötter, kunde kopplas till en 17 procent lägre risk. Dock fanns det inga belägg för att fågel eller fisk som ersattes med nötter eller legymer minskade risken för hjärtkärlsjukdom.
Samma fördelar kunde noteras för typ-2-diabetes och dödlighet (alla orsaker) där minskningen var kring 20 procent för de diabetiker som bytte ut 50 gram rött processat kött mot 28 gram nötter, eller ett dagligt ägg mot 30 gram fullkorn eller 10 gram frukt. Störst minskning (21 procent) kunde skönjas i dödligheten när rött processat kött (50 gram) ersattes med 28-50 gram nötter
Forskarna går dock inte närmare in på skälen till de konstaterade hälsofördelarna, men de tror att det kan ha att göra med det höga innehållet av mättade fettsyror i kött. Fetter som antas höja risken för hjärtkärlsjukdomar och typ-2-diabtes.
Processat kött kan även ha ett högt innehåll av salt, nitrater och nitriter (används som livsmedelstillsats). Detta till skillnad från vegetabilier som sägs vara en källa för viktiga näringsämnen, fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter som verkar inflammationsdämpande, menar de.
Studiens baksidor
Det finns mycket att säga om själva studien, dess metoder och slutsatser, inte minst vad beträffar metoderna, tidsintervallet, betydande detaljer och de klassiska förväxlingsfaktorerna. Med nedanstående i beaktande bör man alltid ta epidemiologiska studier med en nypa salt då det finns mycket som påverkar slutresultatet.
Till att börja med måste epidemiologiska studier av detta slag följas upp regelbundet under flera års tid (helst årtionden) – med i princip oförändrad livsstil och yttre hälsopåverkan – för att några som helst slutsatser ska kunna dras. Även då rör det sig oftast om kvalificerade gissningar.
Därtill är frågeformulär om ens matvanor en mycket tvivelaktig metod att använda sig av då flertalet inte kommer ihåg vad (och hur mycket) de åt igår eller i förrgår, än mindre över tid. Det finns även en risk att fler oärliga svar ges ifall man vet skälen bakom formulären.
Läs även:
–https://vinnarskolan.se/artiklar/grona-juicer-mer-skada-an-nytta-1/
Förväxlingsfaktorer
Så kallade förväxlingsfaktorer är det kanske viktigaste att ha i beaktande när det gäller epidemiologiska studier. Detta då det finns oerhört många andra faktorer – förutom konsumtionen av mejeriprodukter och rött kött (i detta fall) – som kan påverka slutresultatet.
Till exempel, de personer som äter mycket rött, processat kött kanske även röker mer, dricker mer alkohol, väger mer, motionerar mindre och äter mer skräpmat än de som har lägre konsumtion av detsamma. De med lägre konsumtion av rött kött kanske även äter kött av betydligt högre kvalité, vilket betyder mer näring och färre skadliga tillsatser.
Viktiga detaljer utelämnas
I detta fall har man även inte givit några närmare detaljer om vilken typ av mejeriprodukter som deltagarna konsumerade. Fermenterade och opastöriserade mejeriprodukter innehåller till exempel betydligt mer näring och nödvändiga bakterier än de konventionella motsvarigheterna (i synnerhet lightprodukter och de med tillsatt socker/sötningsmedel).
Inte heller tittade studien närmare på fördelarna med att ersätta det röda köttet med andra animaliska livsmedel, såsom fisk, fågel och ägg.
Inga närmare detaljer på kvalitén hos äggen eller det röda processade kött som deltagarna konsumerade gavs heller. Man nämner inte heller de många viktiga biologiska funktioner som mättade fettsyror har i människokroppen.
Följer studien ett narrativ?
Läser man bakgrunden till studien verkar det – beklagligt nog – följa ett narrativ som är dikterat utifrån. Där nämns enbart farorna och baksidorna med köttproduktion och konsumtion, samtidigt som vegetabilier lovordas och hyllas helt okritiskt. Ungefär som att man vill avråda läsarna från att äta rött kött eller åtminstone dra ned på den animaliska födan.
Inte ett ord nämns om den lättabsorberade näring som finns i rött kött eller de folkgrupper/stammar världen som äter stora mängder av det och mår utmärkt. De beskriver inte heller om de mindre, småskaliga, regenerativa jordbruken som skyddar miljön och är fullgoda alternativ till resurskrävande djurfabriker och storskaliga industrijordbruk.
Det verkar mer som att forskarna bakom den försöker att följa ett särskilt narrativ som ligger rätt i tiden istället för att ge välunderbyggda (och hållbara) kostråd eller ta reda på de egentliga orsakerna bakom den metabola pandemin.
