Helfett smör är - tvärtemot många 'experters' råd - en av de mest välsmakande och hälsosamma matfetterna. Foto: Wikimedia /Jessica Merz

De bättre alternativen till fröoljorna – Del 3 av 3

Helfett smör är - tvärtemot många 'experters' råd - en av de mest välsmakande och hälsosamma matfetterna. Foto: Wikimedia /Jessica Merz

Varför fröoljor är skadliga för hälsan, särskilt ifall de bearbetats och hettas upp, tog jag upp i mina förra artiklar i ämnet (del 1 och 2). Dock finns det betydligt hälsosammare och mer välsmakande matfetter att använda sig av och det är några av dessa jag hade tänkt gå igenom i denna artikel. Paradoxalt nog är i princip samtliga av dem fetter som i årtionden demoniserats av flertalet ’experter’ och massmedier.

OBS! Artikeln är från september i fjol (2023) och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Vinnarskolans hemsida:
https://frihetsnytt.se/de-battre-alternativen-till-frooljorna-del-3-av-3/

Goda och enkla lösningar (på svåra problem)

En skrämmande utveckling vi börjat skönja på senare år är de välfärdssjukdomar – som tidigare varit ett i-landsproblem – nu har börjat sprida sig snabbt även i utvecklingsländerna. Situationen här må inte vara lika illa som i USA men vi är på god väg ifall ingenting görs inom kort av såväl samhälle som individ.

Undvik dessa matlagningsoljor som pesten. Foto: DepositPhotos

Här menar jag att individen har det största ansvaret då de insatser som samhället kan göra är ganska begränsade, kostsamma och oftast har begränsad effekt. Med andra ord är det främst den enskilde som har både ansvaret och makten över sin situation. Att ta ansvar för sina misslyckanden och tillkortakommanden och sedan göra något åt dem stärker både karaktär och självkänsla. En sådan enkel sak som man själv kan göra är att träna regelbundet och lägga om sin kost. Här menar jag att det du äter har minst lika stor påverkan som själva träningen. En enkel del i denna kostomläggning är att snarast byta ut alla de hälsofarliga matfetterna mot hälsosammare sådana. Med andra ord, kasta ut de bearbetade fröoljorna (inklusive margariner) och ersätta dem med mättade animaliska fetter och kallpressad kokosolja istället.

Alla matoljor som kommer i en plastflaska eller plastdunk ska du helst aldrig ta i din mun. Tyvärr är det ofta dessa oljor som restaurangerna använder sig av när maten tillagas, vilket är ett skäl (förutom de ekonomiska) till varför jag sällan äter på restaurang. Jag hoppas dock inte att trenden med så kallad rännstensolja – som används på restaurangerna i många asiatiska länder – redan har gjort entré i Sverige och Norden, för då är vi riktigt illa ute.

Ifall bara en bråkdel av befolkningen bytte ut dessa skadliga fröoljor (och margariner) mot tillexempel smör, ister och talg skulle vi få se ett tydligt avtryck i statistiken över såväl välfärdssjukdomar, psykisk ohälsa som försäljningen av skräpmat.

Gammal visdom som återkommer
Foto: Wikipedia / Diego Velázquez

Ifall du är i min ålder (mellan 30-40), försök att tänka på hur dina far- och morföräldrar lagade maten som ni sedan avnjöt, alternativt fråga dina föräldrar om deras föräldrars matlagning. Jag kan lova att de flesta av dem sällan använde sig av margariner eller bearbetade fröoljor när de lagade mat. Kanske använde de på sin höjd en skvätt rapsolja till någon salladsdressing eller majonnäs, eller kanske olivolja, som inte gjorde entré i svenska kök förrän på 1970-talet.

Mest sannolikt använde de vid matlagningen vanligt smör (80% fetthalt), grädde eller det naturliga, insprängda fett (talg eller ister) som redan fanns i fisken, fågeln eller köttet. Det matfett som sedan blev över sparade man i en liten glasburk för att kunna använda dagarna därpå. Trots denna ständiga närvaro av mättade fetter blev de inte sjuka, överviktiga och var konstant trötta.

Åtminstone inte under livets första halva och framförallt var de mätta, välnärda (förutsatt att tillgången på mat inte var skral) och gick inte omkring och smååt halva dagarna. Ej heller slängde de överbliven mat då sådant ansågs som slöseri. Då sparade man hellre resterna till ett senare tillfälle.

En modern trend som är trevlig att bevittna är därför återkomsten av mor- och farföräldrarnas gamla recept. Dels för att det ger en återanknytning till rötterna, kulturen och svunna tider men även för att recepten resulterar i välsmakande maträtter som ofta inte är så hälsofarliga som dagens medier vill framställa dem som. Det vackra med både gammal visdom och sunt förnuft är att de aldrig försvinner eller går ur tiden helt. De må ligga i dvala ett tag men kommer förr eller senare alltid tillbaka.

Detta gäller i allra högsta grad visdomar kring matlagning, sparsamhet, matfetter och hur man bäst tar tillvara på dem. Här borde vi istället tänka riktigt gammalt och försöka återuppliva gammal kokkonst och husmanskost istället för att förakta den. Det finns trots allt en anledning till varför gamla rätter har kunnat både nära och glädja äldre generationer, fastän livet i övrigt var knapert och strävsamt.

Därför ska du inte rädas de mättade fetterna
Ghee är ett fantastiskt matfett som man inte bör vara rädd för att använda. Foto: Wikipedia /Daiane bortolon

Förutom att hålla liv i gamla mattraditioner och sedvänjor finns det flera skäl till att inte rädas de animaliska och mättade fetterna vid matlagning. Många är de som gjort det genom åren (och fortfarande gör det) av rädsla efter att någon expert uttalat sig i morgonsofforna – eller tidningarna – om hur farligt det är med mättade fetter som smör, ister, talg och kokosolja. Samtidigt som de glatt rekommenderar bearbetade margariner och fröoljor av olika slag.

Liksom alla domedagsprofetior från klimatalarmister bör man ta dessa experters och influencers ord med en stor nypa salt och först kolla upp deras bakgrund och förbindelser innan man tar deras ord för givna. Alltför ofta ligger det sponsrade industri- och företagsintressen bakom deras råd, snarare än seriös och beprövad vetenskap som de så gärna framhäver. Man ska alltid vara kritisk till många av de studier som myndigheter och TV-soffornas experter gärna hänvisar till när de vill framföra sitt budskap.

Det tragiska i kråksången är att de flesta – som oftast är ganska oinsatta i ämnet -förlitar sig på TV-soffornas experter och tar efter deras bedrövliga kostråd, varpå flera år av metabol ohälsa följer, något som ger upphov till fler följdsjukdomar och kraftigt urholkad livskvalité.
Men vilka är då skälen till att inte rädas animaliska (eller mättade) fetter i vare sig matlagning eller övriga sammanhang? Och vilka fördelar har de?

  • De är naturliga och obearbetade
    Ifall man tänker efter lite så är de mättade fetterna de mest naturliga och minst bearbetade av alla, vilket man knappast kan säga om lågfettprodukterna, margarinerna och fröoljorna. De förstnämnda är vad människor trots allt har levt och frodats på under tusentals år, långt innan det fanns någon storskalig livsmedelsindustri. Man tog tillvara på allt, inte minst fettet och organen från både bytesdjur och boskap. Skulle vi drabbas av en större kris där en eller flera viktiga samhällsfunktioner slås ut är det just de mättade, animaliska fetterna som skulle vara enklast att få tag på, inte de bearbetade matoljorna.

Detta eftersom varenda liten köttbit eller inälva har en viss mängd fett insprängt som vi kan tillgodogöra oss direkt, samt att en viss mängd mjölkkor alltid kommer att finnas vid liv. De fortsätter att leva sina liv, fastän samhället kanske kollapsar runtomkring dem.

Finns det några nackdelar?
Smakar det så kostar det, vilket gäller mättade fetter. Foto: DepositPhotos

Fastän jag till stora delar lovordar de mättade fetternas roll i matlagningen får jag inte heller glömma bort att nämna nackdelarna, fastän de är få till antalet och inte har särskilt mycket med hälso- eller näringsaspekterna att göra. En klar nackdel är att de mättade fetterna delvis smälter i rumstemperatur och därför måste förvaras kallt eller svalt, allra helst i kylskåp. Sedan är hållbarheten i både kylskåp och skafferi inte heller särskilt lång utan de bör konsumeras inom några få månader.

För skafferiets del handlar det om några få dagar innan fettet börjar härskna. Däremot går många av dem (som späck, smör och ister) utmärkt att frysa en längre period. Olikt fröoljorna är de dock inte lika känsliga för solljus. Sedan finns ytterligare ett problem med utrymmet då de flesta av oss inte har hur stora kylskåp och frysar som helst. Åtminstone inte i jämförelse med alla de fria ytor som finns i och omkring skafferier och kökshyllor.

Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/frooljorna-den-metabola-pandemin-1/

Slutligen är den höga prislappen det som avskräcker många från att byta ut fröoljorna mot de mättade fetterna. De må vara betydligt dyrare än billiga, bearbetade fröoljor men då bör man samtidigt väga in mycket annat också, såsom smak, hälsa och långsiktig livskvalité, samt mängden som går åt vid varje matlagningstillfälle.

Med andra ord, ifall man inte lever på ruinens brant, är det verkligen värt att spara in lite pengar på matfetterna genom köpa matoljor som inte ger samma goda smak, kan förstöra din hälsa längre fram och kraftigt urholka livskvalitén?

Hälsosamma fetter att använda till matlagning

Så har vi äntligen kommit till artikelns slutfas: De bästa matfetterna, det vill säga de mest naturliga, hälsosamma och välsmakande fetterna att använda till matlagningen.Jag nämner här en handfull av dem som du bör använda dagligen eller åtminstone så ofta som möjligt. Du behöver inga fler i ditt kök (eller kost) än de som nämns nedan.

Försök tänka på att de extraslantar du lägger ned på bra matfetter idag kan spara dig hundratusentals kronor i uteblivna läkarbesök, framtida mediciner och framförallt ge dig några år extra med dina närmaste. Är inte denna tid kanske det värdefullaste av allt?

Smör ger inte bara en fantastisk smak, det är ett hälsosamt matfett också. Foto: DepositPhotos.

1. Smör
Kungarnas kung över matlagningsfetter är och kommer alltid att förbli helfett smör (80-82%). Av det fettet utgörs ungefär 70% av mättade fettsyror, vilket tillsammans med alla fettlösliga vitaminer bidrar till den fantastiska smörsmaken. Det är för övrigt rikt på de fettlösliga vitaminerna A, D, E, B12 och K12 och kan användas till det mesta inom både bakning och matlagning. Genom att köpa svenskt smör (allra helst från något lokalt mejeri) stödjer du samtidigt svenska mjölkbönder.

2. Ghee
Detta matfett är ett både underskattat och samtidigt utmärkt alternativ för de som är laktoskänsliga eller känsliga mot mejeriprodukter. Det är även känt som skirat smör och görs av att sjuda smöret (som är kärnat från grädden) och sedan avlägsna den överblivna vätskan. I denna process försvinner både laktosen och kaseinet som många är känsliga för. Det används i framförallt Indien och Pakistan och ger, liksom smör, maten en utmärkt smak.

Enligt Ayervedan har det till och med medicinsk status, likaså i stora delar av Indien.
Enda nackdelen är att den ghee som säljs i Sverige sällan är lokalproducerad, är ganska dyr och oftast importerad. Man behöver å andra sidan inte använda särskilt stora mängder vid matlagningen.

3. Animaliska fetter
De mest naturliga och traditionella matfetterna är de som kommer från olika sorters djur eftersom de alltid finns insprängda i köttet eller inälvorna som tillagas. Ister, talg och ankfett består nästan enbart av mättade fettsyror och är därför fasta i rumstemperatur, vilket gör dem väldigt stabila för matlagning i höga temperaturer. Dessa fetter går även utmärkt att spara till ett senare tillfälle. Här behöver endast de magraste köttbitarna (från framförallt viltkött) lite tillsatt stekfett för att inte brännas vid eller fastna i stekpannan.

4. Kokosolja (av hög kvalité)

Kokosolja är kungen av vegetabiliska fetter. Foto: DepositPhotos

Kungen av vegetabiliska matlagningsfetter är kallpressad kokosolja då den – förutom att smaka gott – består av 90% mättade fettsyror (större andel än helfett smör) och därmed är väldigt stabil. Den har även en hög rykpunkt där dess medellånga triglyceridkedjor (MCT) enkelt kan omsättas till energi jämfört med andra fettkällor. Här gäller det dock att vara noga med kvalitén då det säljs många mindre rena kokosoljor som består av andra, skadligare fettsyror.

Den ska helst vara ekologisk, märkt ’virgin’ eller ’extra virgin’, lukta kokos och vara vit i färgen. Smakar det så kostar det men här vill du verkligen inte chansa och riskera att köpa en dålig kokosolja som kan ge dig hälsoproblem framöver. Kokosolja har även många användningsområden och enda nackdelen är att huvudingrediensen (kokosnötter) är importerad från tropikerna, långt härifrån, vilket gör den mindre miljövänlig.

5. Olivolja (av hög kvalité)
Jag har längre varit lite kluven kring olivolja då det finns många billigare fuskversioner av dem ute i butikerna som kan vara skadlig för en, samt det faktum att den har ganska låg rykpunkt och oxiderar lätt vid stekning. Håller den riktigt hög kvalité kan man använda den i matlagningen emellanåt, fastän jag själv inte skulle använda den dagligen. Den påstås ha många hälsofördelar som man dock lätt kan erhålla genom de tidigare nämnda fetterna.

Den gör sig därför bäst i matlagning vid ganska låga temperaturer (tillexempel vid sautering) eller som ingrediens i dressingar. Här måste man vara noga med kvalitén och bör endast köpa de olivoljor som har benämningen ”extra virgin” och det tillhörande sigill som bekräftar denna kvalité.

Dela visdomen!

Se även:

Det finns många missvisande etiketter på flertalet livsmedel som säljs i butikerna. De kan verka genuina och välmenande men kommer oftast med dolda budskap som konsumenterna är omedvetna om. Foto: DepositPhotos

Så luras du av ”nyttiga” livsmedel

Det finns många missvisande etiketter på flertalet livsmedel som säljs i butikerna. De kan verka genuina och välmenande men kommer oftast med dolda budskap som konsumenterna är omedvetna om.
Foto: DepositPhotos

Sömnmetoden har använts av amerikanska soldater sedan andra världskriget så att de kan få in värdefull sömn under stressiga och påfrestande situationer. Foto: Youtube (skärmdump)

Krigserfarenheter kan hjälpa sömnlösa

Sömnmetoden har använts av amerikanska soldater sedan andra världskriget så att de kan få in värdefull sömn under stressiga och påfrestande situationer.
Foto: Youtube (skärmdump)

Det finns många missvisande etiketter på flertalet livsmedel som säljs i butikerna. De kan verka genuina och välmenande men kommer oftast med dolda budskap som konsumenterna är omedvetna om. Foto: DepositPhotos

Så luras du av ”nyttiga” livsmedel

Det finns många missvisande etiketter på flertalet livsmedel som säljs i butikerna. De kan verka genuina och välmenande men kommer oftast med dolda budskap som konsumenterna är omedvetna om.
Foto: DepositPhotos

Sömnmetoden har använts av amerikanska soldater sedan andra världskriget så att de kan få in värdefull sömn under stressiga och påfrestande situationer. Foto: Youtube (skärmdump)

Krigserfarenheter kan hjälpa sömnlösa

Sömnmetoden har använts av amerikanska soldater sedan andra världskriget så att de kan få in värdefull sömn under stressiga och påfrestande situationer.
Foto: Youtube (skärmdump)