De som följt de senaste decenniernas budskap om fröoljornas många hälsofördelar i matlagningen bör tänka om. Det är till stor del dessa som ligger bakom det senaste århundradets eskalerande metabola sjuklighet. Något som bland annat oftalmologen Dr. Chris Knobbe har forskat närmre kring. Att försöka minimera dessa i kosten är därmed bland de mest hälsofrämjande åtgärder man kan vidta.
Länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/bearbetade-frooljor-driver-den-metabola-pandemin-del-1/
Vem är Dr. Knobbe?
Jag ska inte bli långrandig men ovannämnda Dr. Chris Knobbe är en amerikansk ögonspecialist (tillika före detta klinisk professor emeritus vid University of Texas Southwestern Medical Center), forskare och grundare av den ideella stiftelsen ”Cure AMD Foundation”. Syftet med stiftelsen är förebyggandet av synrubbningar orsakade av åldersrelaterade skador på gula fläcken.
YouTube/Low Carb Down Under
Efter 20 års tjänstgöring ställde han sig själv frågan ifall den moderna kosthållningen kunde ha något med vissa ögonsjukdomar att göra.
Hans forskning anklagar den höga andelen omega-6-fröoljor i kosten för att vara den i särklass största pådrivaren för de kroniska livsstilsrelaterade sjukdomar som plågar den utvecklade världen. Under en föreläsning i Denver för några år sedan påvisade han uppseendeväckande bevis för att fröoljorna är orsaken bakom flertalet av dagens kroniska sjukdomar.
Vad är det han försöker framföra?
enligt Dr. Knobbe
Dr. Knobbe hävdar att det senaste århundradets översköljning av fleromättade omega-6-fröoljor i livsmedel och maträtter (av framförallt livsmedelsindustrin) är ett storskaligt mänskligt experiment som har tillåtits pågå utan deltagarnas medgivande. Inte bara ett storskaligt utan även livsfarligt sådant.
Idag konsumerar stora delar av befolkningen (i utvecklade länder) uppemot 80 gram av dessa fleromättade fettsyror dagligen, vilket motsvarar 720 Kcal eller en dryg tredjedel av det dagliga energiintaget. En siffra som år 1900 låg på endast två gram per dag.
Han säger att de flesta vällevnadssjukdomar vi ser idag, som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, högt blodtryck, stroke, diabetes, övervikt, metabolt syndrom, Alzheimer’s och nedbrytning av gula fläcken, alla kan härledas till förtäringen av bearbetade fröoljor då även denna skjutit i höjden. Att fröoljorna samtidigt blivit såpass näringsfattiga beror till stor del på dagens högteknologiska malning där flertalet av näringsämnena försvinner i processen.
Gruppen fleromättade fettsyror och transfetter (PUFAs på engelska) som återfinns i grönsaksoljor, matoljor, fröoljor och växtoljor är ett ganska modernt påfund och innefattar bomullsfrö, raps, solros, safflor, riskil, sojabönor, majs, och en rad andra populära oljor (som linfrö- och sesamolja). Dessa saknar framförallt de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K som däremot återfinns i animalisk föda.
Fett- och kolesterolskräcken krattade manegen för fröoljorna
bakom fett- och kolesterolskräcken
Foto: happyhealthylonglife.com
Det som tveklöst givit upphov till denna explosion av fröoljor är 1960-talets fettskräck kombinerat med den tekniska utvecklingen och de starka intressena från livsmedelsindustrin. Man kan säga att det hela började med Ancel Keys (numera) välkända forskningsfusk 1958, där han medvetet plockade ut datapunkterna från endast sex av de 20 länderna i 20-länders studien så att det skulle passa in i hans hypotes. En hypotes om att en hög andel mättat fett och kolesterol i kosten hade ett samband med hjärt- och kärlsjukdomar.
Detta följdes upp av den ytterst tveksamma Framingham-studien 1961 (med syfte att påvisa samma hypotes) som sedan, tillsammans med Ancel Keys fabricerade resultat, lade grunden för den fett- och kolesterolskräck som komma skulle. Ägg, rött kött, fet fisk och de helfeta mejeriprodukter som varit självklara livsmedel bland tidigare generationer blev helt plötsligt demoniserade och förklarade som livsfarliga av myndigheterna och dess ”experter”.
”Ät fett och bli fet, undvik fett och bli smal” löd parollen. Inte bara i USA utan i nästan hela den utvecklade världen där myndigheterna gav ut kostrekommendationer med betoning på lite fett och mycket kolhydrater. Det svenska Livsmedelsverket gjorde precis detta 1971 och de har inte förändrats nämnvärt sen dess.
Jag vågar utan omsvep påstå att få män har haft sådan destruktiv effekt på den metabola hälsan i västvärlden som just Ancel Keys.
Går man in på Livsmedelsverkets hemsida och letar upp deras nuvarande tallriksmodell så verkar enda skillnaden vara att de nu har tre olika tallriksmodeller baserade på ens energibehov.
Den skräck för de mättade fetterna (som är fasta vid rumstemperatur) som spreds över västvärlden öppnade upp en helt ny marknad för en myriad av fettsnåla produkter och därmed enorma möjligheter för storskaliga livsmedelsproducenter. Det innebar ju att man kunde minska på eller helt eliminera de mest kostsamma ingredienserna (som animaliska fetter) och samtidigt automatisera allt större delar av produktionskedjan.
Och livsmedelsindustrin täljde guld med smörkniv
Det enda som storskaliga livsmedelsproducenter behövde göra för att dominera marknaden för matfetter var att börja tillverka oljor och härdade matfetter på industriell skala, av diverse frösorter från vanliga grödor. Framförallt raps, solros, bomull och majs som var billiga att odla och sedan kunde smaksättas och färgas artificiellt för att inte smaka papp och samtidigt se ut som riktigt smör. Det och att sedan marknadsföra dem aggressivt och som fullgoda (eller till och med bättre) alternativ än de traditionella mättade fetterna, det vill säga smöret, istret, talgen och kokosoljan.
Det var precis så amerikanska försäljningssuccéer, som det populära transfettet Crisco, fick sitt uppsving. Till detta matfett (introducerat av ”Proctor & Gamble) användes bomullsfröolja som sedan hydrogenerades och härdades på artificiell/industriell väg. Crisco lanserades som ”det hälsosammare alternativet till ister” och mer ekonomiskt än smör. Det har sedan 1902 varit möjligt att tillverka margarin med enbart vegetabiliska oljor genom så kallad hydrogenering (addering av vätebindningar).
Motstånd i Sverige till en början
I Sverige inleddes inte produktionen av margarin (i större skala) förrän på 1880-talet men skulle stöta på stort motstånd från både mejerier och bönder under de kommande decennierna. Inte så konstigt kanske då stora delar av deras försörjning hotades av den konstgjorda produktens framfart. Deras tryck på de styrande lönade sig och en punktskatt på margarin infördes därför 1933 (den så kallade ”accisen”). Denna eftergift var nog mer ett politiskt spel då Socialdemokraterna behövde stöd av bondeförbundet för att kunna bilda regering.
Försäljningen började dock inte ta fart förrän under efterkrigstiden och i synnerhet åren efter Ancel Keys forskningsfusk och McGovern-rapporten, varpå fett- och kolesterolskräcken började slå rot i västerlandet. I Sverige hade konsumtionen av margarin sedan länge varit på stadigt uppåtgående men fick en ordentligt skjuts på 1970-talet när lättmargarinen lanserades som fullgoda alternativ till smör. Något som med rätta möttes med skepsis från framförallt svenska mjölkbönder.
Deras påståenden om att de syntetiska margarinerna var riktiga hokus-pokus-produkter blev ju sedan något som skulle visa sig vara sant. Såväl smak- som innehållsmässigt. För vem kan egentligen hävda att härdade fröoljor som har smaksatts och färgats artificiellt är en både naturlig och hälsosam produkt?
Hur kan egentligen något som går emot naturen och mänsklig biologi vara till gagn för människan?
Så skadar de hjärt- och kärlhälsan
Att alltfler dör i hjärt- och kärlsjukdomar idag än för bara några decennier sedan, är något som står utom allt tvivel (särskilt under de senaste två åren i samband med massvaccineringarna mot Covid-19). Men vad är det som ligger bakom dessa tilltagande dödsfall? Enligt Dr. Knobbe kan det till stora delar förklaras av den ökande konsumtionen av PUFA’s och den ökningen (liksom dödligheten) har varit dramatisk det senaste århundradet. För att ta några exempel:
- Kring förra sekelskiftet (år 1900) orsakades 12,5 procent av dödsfallen av hjärt- och kärlsjukdomar. År 2010 hade den siffran ökat till 32 procent.
- I början av 1800-talet (1811) avled 1 person av 118 i cancer. År 2010 var den siffran 1 av 3.
- På 80 år har fallen av typ-2-diabetes ökat 25 gånger.
- Under 1800-talet var endast 1,2 procent av amerikanerna feta. År 2015 var andelen 39,8 procent.
- I början av 1930-talet fanns det inte fler än 50 dokumenterade fall av åldersförändringar i gula fläcken. År 2020 fanns det 196 miljoner fall!
Men hur kan dessa statistiska ökningar härledas till konsumtionen av bearbetade fröoljor i olika former? Dessa behöver ju inte nödvändigtvis korrelera med varandra.
Enligt Dr. Knobbe finns det en gemensam nämnare hos hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2-diabetes och åldersförändringar i gula fläcken som ofta förbises.
– Det är dysfunktionella mitokondrier, de cellorganeller (organ inne i cellen) i vilka cellandningen sker. De kallas för cellernas kraftverk eftersom det är där näring och syre omvandlas till energi (i form av ATP, adenosin-trifosfat) som cellerna sedan kan använda. För övrigt är mitokondriernas uppgift att kontrollera både celldelning och celldöd.
Fungerar inte mitokondrierna som de ska, påverkar det en rad olika organ i kroppen. Några av de otrevliga symptom och krämpor som kan uppstå är till exempel muskelsvaghet (och dålig koordination), hörsel- och synrubbningar, matsmältningsproblem, diabetes, sköldkörtelproblem och luftvägssjukdomar.
Han säger att det första som sker när elektrontransportkedjan fallerar (processen i vilken ATP-bildas) är att den börjar skjuta ut väldigt reaktiva syremolekyler – i form av hydroxyl-radikaler och superoxider. Dessa är så kallade ”fria radikaler” som orsakar mutationer på mitokondriernas DNA vilka i sin tur orsakar bland annat hjärtproblem, förändringar på gula fläcken och Alzheimers.
– Roten till de skadliga biokemiska reaktioner som orsakas av fröoljor är linolensyra, säger Knobbe. Det är en omega-6-fettsyra bestående av 18 kolatomer. Det är den primära fettsyra som återfinns i PUFAs och utgör ungefär 80 procent av alla grönsaksoljor. Omega-6-fetter måste därför balanseras av omega-3-fetter för att inte orsaka skada i människokroppen. Han förklarar vidare:
– Det mesta av linolensyran, när den oxideras, utvecklar lipoida hydroperoxider som i sin tur snabbt bryts ned till oxiderade linolensyra-metaboliter.
De oxiderade metaboliterna utgör den perfekta stormen då de är cytotoxiska, genotoxiska, mutagena, carcinogena, aterogena och trombogeniska. Det är deras kärlförträngande och trombogena verkan som är mest oroväckande då de kan leda till strokes och blodproppar.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/sanningen-bakom-vaxtbaserade-substitut/
Och skapar insulinresistens (typ-2-diabetes)
Ända sedan den amerikanska standardkosten varit baserad på fleromättade fettsyror, har diabetes, insulinresistens och metabolt syndrom nått epidemiska proportioner. Idag är uppskattningsvis 70 procent av amerikanerna överviktiga eller feta, och bland de återstående 30 procenten är merparten metabolt sjuka i någon grad. Något som markant ökar risken att insjukna i typ-2-diabetes och flertalet kroniska sjukdomar som kan kopplas till insulinresistens. Alltifrån cancer till Alzheimers sjukdom.
Dr. Knobbe förklarar hur dessa sjukdomstillstånd uppstår:
– När du konsumerar omega-6-fetter i överkant…bildar de gärna föreningar med reaktiva syremolekyler likt hydroxylradikaler….vilket påbörjar den katastrofala lipidperoxiderings-kaskaden. I denna ansamlas de fleromättade fetterna i dina celler, i cellmembranen och i mitokondrierna där de orsakar en peroxidering.
– Eftersom de reaktiva syremolekylerna blivit så många till antalet, leder det till insulinresistens på cellnivå och produktionen av lipiddroppar i levern, fortsätter Knobbe:
– Det bildas en katastrofal lipid-del eller så går lipiddropparna tillbaka till peroxideringen, vilket gör att fettet inte bränns till energi ordentligt. Det leder till att den som går upp i vikt och blir sjuk i processen även blir kolhydratberoende. Glykolysen fungerar men de börjar lagra fettet istället, vilket leder till övervikt.
Läkarjournalisten, Paul Saladino hävdar att linolensyra är en särskilt stor bov i dramat.
– Linolensyra spräcker insulinkänsligheten på fettcellernas nivå. Det gör dem mer insulinkänsliga och eftersom fettcellerna kontrollerar insulinkänsligheten i resten av kroppen genom att frigöra fria fettsyror, slutar det hela med insulinresistens.
Djurstudier stärker hypotesen
Flertalet djurstudier, på framförallt möss och råttor, har på ett dramatiskt vis demonstrerat de skadliga effekterna av fleromättade fettsyror (PUFA’s). I en sådan studie, citerar Knobbe, ”gavs två grupper med råttor en identisk kost, med skillnaden att en av dem fick 5 procent bomullsfröolja och den andra 1,5 procent fett från smör”. Resultaten uppvisade med all tydlighet:
– Att råttorna som gavs bomullsfröolja växte endast till 60 procent av sin normala storlek och levde i snitt 555 dagar. De var svaga, sköra och sjukliga små råttor jämfört med normalråttan. Råttorna som gavs fett från smör växte till sin normala storlek och levde hela 1020 dagar i snitt. De var dubbelt så stora som råttorna i den förstnämnda gruppen och levde dubbelt så länge med betydligt färre krämpor.
Rådet – Att undvika fröoljorna i största möjliga mån
Vän av ordning undrar säkert varför vårt eget Livsmedelsverk hävdar att dessa bearbetade fröoljor är någonting hälsosamt som vi bör konsumera dagligen istället för smör och mättade fetter? Samtidigt som vi matas med reklamfrån producenterna om hur hälsofrämjande och bra alternativ de är. Varför skulle de marknadsföra någonting som är skadligt för oss?
För skulle det framkomma att de animaliska fetterna inte är så skadliga för oss utan tvärtom är bra, samtidigt som farorna med bearbetade frö- och grönsaksoljor kommer upp i rampljuset, innebär det slutet för den storskaliga livsmedelsindustrin. Åtminstone den del av den som producerar all skräpmat där dessa fetter ingår, vilket är en betydande andel. Det är ju på denna som man tjänar stora pengar och har högst vinstmarginaler så varför skulle det ligga i deras intresse att vilja decimera denna kassako?
Dessa företagsintressen har givetvis tillsatt skickliga lobbyister i Livsmedelsverket och liknande myndigheter så att livsmedel innehållandes de skadliga fetterna kan fortsätta säljas och felaktigt marknadsföras som hälsosamma och bättre alternativ än de mättade animaliska fetterna.
Experterna är överens
Liksom Knobbe, är experterna övertygade om att den massiva ökningen i konsumtionen av linolensyra (mycket på grund av dess ständiga närvaro i bearbetade livsmedel, frö- och grönsaksoljor) är det som driver på den metabola sjukligheten med fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och andra kroniska sjukdomar.
Många av dem hävdar den inövade övertygelsen om att det är lipoproteinet med låg täthet (LDL) – det så kallade ”dåliga” kolesterolet som är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Genom att sänka sitt LDL-kolesterol så sänker man risken för hjärtproblem. Ett påstående som framförallt på senare år visat sig vara felaktigt. Vetenskapen stödjer inte längre denna hypotes, säger alltfler och anledningen är att alla LDL-partiklar inte ser likadana ut.
Paul Saladino (läkarjournalisten) förklarar att en minskad konsumtion av rött kött i kombination med en ökning av grönsaksoljorna förvisso kan få LDL-värdet att gå ned men att de partiklarna inte oxideras.
– Vidare är det verkan av LDL-oxideringen som triggar insulinresistens och besläktade problem, någonting som LDL-proverna ej kan påvisa. Att äta mättat fett å andra sidan, kan höja ditt LDL-värde men då partiklarna är stora och mer fluffiga till formen så orsakar de ingen arteriell skada, säger Saladino.
Huvudbudskapet från de bägge doktorerna (Knobbe och Saladino) är att fröoljorna ligger bakom det stora flertalet av våra metabola sjukdomar och det bästa du kan göra för hälsan är att avstå dem. Vare sig det gäller lättmargarin, matlagningsoljor, såser, chips, skräpmat eller andra bearbetade livsmedel som innehåller dem.
Ju mindre du får i dig av fröoljor, desto bättre helt enkelt. Smör, talg, ister och ghee må vara dyrare matlagningsfetter men de är betydligt skonsammare för din hjärt- och kärlhälsa än frö- och grönsaksoljor av olika slag. Samtidigt stödjer du svenska bönder genom att köpa svenskt smör. Som lök på laxen smakar det fantastiskt gott och stärker smakupplevelsen på alla möjliga sätt.
Denna korta reklamfilm för svenskt smör från slutet av 1970-talet säger mer än tusen ord. Man får tveklöst en avsmak för alla konstgjorda margariner och härdade fetter samtidigt som man känner sympati med den svenske bonden och den naturliga process som produktionen av vanligt smör jämförelsevis är.
Reklamfilm för smör
I nästa artikel i ämnet går jag mer in på ett annat stort dilemma med frö- och grönsaksoljorna och det är deras kraftigt inflammationsdrivande egenskaper. Något som skapar värk, smärta och krämpor för miljontals svenskar dagligen, året runt.
Läs även: Dålig mat skapar hälsopandemi
