Potatisen har av många – inte minst av medier och hälsoprofiler – fått ett ganska dåligt rykte på senare år, vilket det finns visst fog för. Dock inte alltid då alla stärkelserika kolhydrater inte kan placeras i ett och samma fack, likväl som all sorts potatis inte är av samma skrot och korn. Kvalité och ursprung kan skilja sig åt, liksom ens dagsbehov av kolhydrater.
OBS! Artikeln är skriven i november i fjol och är därmed inte nyskriven. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
–https://frihetsnytt.se/populara-knolen-inte-sa-farlig-som-befarat/
Reder ut röran
I syfte att reda ut den stora förvirring som för närvarande råder inom näringsläran – i synnerhet när det gäller kolhydrater – har forskare från Montefiore Medical Center i New York noggrant undersökt stärkelserika grönsaker som ris, bröd och potatis. Eller snarare, undersökt vilken påverkan de har på näringsinnehållet.
Detta eftersom konsumenter numera tenderar att sortera in alla kolhydrater i ett och samma ohälsosamma fack. De fann bland annat att välja potatis istället för bröd eller ris kan höja det dagliga intaget av kalium (21 procent), Vitamin-B6 (17 procent), C-vitamin (11 procent) och fibrer (10 procent).
Viktiga vitaminer
Det sägs att fibrer ska vara viktiga för tarmrörelserna och samtidigt kan minska risken för allvarliga tillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar och tjocktarmscancer. Forskardocenten doktor Duane Mellor – Vid Aston Medical School i Birmingham – säger (till The Telegraph) att potatisen fått ett oförtjänt dåligt rykte på senare tid, mycket på grund av trenderna med LCHF-liknande dieter.
Mellor tillägger att de tvärtom är goda källor till framförallt C-vitamin, Vitamin-B6 och kalium, samt näringsämnet kolin, vilket är viktigt för hjärnan, nerverna och musklerna (särskilt hos gravida). Endast kött och sojabönor ska ha högre kolinhalter än potatis.
Fibrerna, berättar han, gör potatisen till en långsam kolhydrat (när den kokas) som mynnar ut i tjocktarmen där den fermenteras och blir till korta fettsyror som gynnar magens bakterieflora. Bakterier som ska ha många hälsofördelar, däribland en sänkning av blodfetterna (triglyceriderna) och blodsockernivåerna.
Därför kan man undra varför potatisar inte finns med bland de där fem frukterna och/ grönsakerna man bör äta per dag enligt diverse nationella kostråd? Det är för att potatis inte räknas som grönsaker i flertalet länder utan istället hamnar i en egen ”stärkelsekategori”. Den ses mer som ett litet nödvändigt tillbehör man bör lägga till den rekommenderade dagsdosen av frukt och grönt.
Därför bör allt ätas
Potatisen blir därför – logiskt nog – olika nyttig beroende på hur den tillagas. Bäst är att använda potatisen när den är färsk och sedan koka den lagom länge. Kokas den (eller lagras) för länge försvinner mycket av C-vitaminet, likaså försvinner mycket av mineralerna i kokvattnet (särskilt kaliumet) om potatisen skivas eller tärnas innan.
Därför bör den ätas hel och allra helst med skalet då det innehåller fibrer medan hullet innehåller vitaminerna. De kan också bakas i ugn vilket får en nackdel i det att GI-värdet ökar, säger dietisten Kerry Torrens. Forskningen ger därför inget frikort till att sätta i sig en massa bearbetade potatisprodukter som pommes frites och chips.
Allra bäst är dock – säger han – att låta de hela potatisarna svalna efter kokningen för att du ska kunna tillgodogöra dig de långsamma kolhydraterna. Torrens är inte heller så säker på ifall potatisar orsakar den viktuppgång som ofta påstås och hänvisar till en studie från 2016 och Köpenhamns universitet, som undersökte just denna koppling.
En annan studie – som publicerades i Journal of Medicinal Food fann att potatis är mer mättande än andra stärkelserika livsmedel som bröd och ris och tvärtom kan hjälpa en att bibehålla en hälsosam vikt. Dr. Mellor avslutar därför med att potatis kan – tack vare sina näringsämnen – vara en del av en sund kosthållning, så länge man äter varierat.
Läs även:
–https://vinnarskolan.se/artiklar/studie-pekar-ut-depressiva-livsmedel/
Varning för antinäringsämnen
Liksom med alla andra vegetabilier så är inte potatis fritt från antinäringsämnen, det vill säga grödans skyddande ämnen som kan skada kroppen och hämma ditt näringsupptag, särskilt ifall den inte tillagats ordentligt. I potatisens fall rör det sig om glykoalkaloider (solanin och chakonin), lektiner och nitrater.
Mycket av dessa skadliga ämnen kan dock försvinna genom kokning, ugnsbakning och blötläggning. Man bör även vara medveten om att all den näring som finns i potatisen inte tas upp av kroppen på grund av låg biotillgänglighet (jämfört med animaliska livsmedel). Vill du få i dig ordentligt med mineraler och vitaminer bör du fokusera på den animaliska maten.
Kvalité och ursprung
Som med alla andra livsmedel gäller det att välja råvaror med hög kvalité och få tillsatser ifall man vill maxa näringsupptaget och få ut mesta möjliga av det. Bäst är därför att köpa svensk närproducerad potatis där inga bekämpningsmedel eller andra tillsatser ingått under framställningen.
Det är alltid bättre att köpa svensk konventionell potatis än ekologisk utländsk då dessa ofta inte omfattas av samma strikta krav vid produktionen. Allra helst ska man undvika potatis från utlandet. Den har transporterats lång väg, håller sällan samma kvaltié, har större risk för parasiter och skadedjur som gör dig sjuk och dessutom stödjer man svenska bönder (särskilt såhär i juletider).
Använd sunt förnuft
Liksom med alla andra stärkelserika kolhydrater (särskilt de med höga GI-värden) bör man inte äta mer av dem än kroppen behöver, vilket främst beror på ens hälsostatus och aktivitetsnivå. Det vill säga, ju friskare och mer fysiskt aktiv du är, desto mer kolhydrater (som potatis) kan du äta utan att du får hälsoproblem, och vice versa.
För att maximera prestationen inom många idrottsgrenar behövs dessvärre ofta kolhydrater i syfte att kunna lagra och snabbt tillgodogöra sig glykogenet i framförallt musklerna.
Därför rekommenderas inte potatis till diabetiker eller de som i dagsläget har problem med övervikt/fetma. Dessa bör istället äta så få kolhydrater som möjligt.
Med andra ord, använd ditt sunda förnuft och anpassa konsumtionen efter dina fysiska förutsättningar.
