
Varför ska man ens se på Eurovision-spektaklet?
Detta är en fråga som undertecknad ställer sig varje år. För det är inte precis som att man mår bra och känner sig upplyft av att kolla på det numera.
Detta är en fråga som undertecknad ställer sig varje år. För det är inte precis som att man mår bra och känner sig upplyft av att kolla på det numera.
Detta fick jag bittert erfara under årets deklaration, som slutade i en hel del frustration och ändrade tankegångar.
Ett av dem är att sparsamheten på sikt kan frigöra allt mer av din absolut värdefullaste resurs, dvs tiden.
Många gånger kan det kännas svårt och oerhört knäckande, men något annat val har man inte ifall man en dag vill nå toppen.
Det finns mycket som går att göra för att få dagens barn att röra på sig mer. En sådan åtgärd är att införa mer idrott under skoltid.
Detta eftersom jag befunnit mig i liknande situationer innan. Dvs, när formen inte är på topp och kort tid återstår till en större tävling.
Ni kommer alla säkert ihåg det som ägde rum under 2021 och första halvan av 2022. Alltså, vaccinationshetsen och drevet mot alla de som vägrade
Det finns många kämpar som kanske inte placerar sig bland de främsta men som ändå bör uppmärksammas.
Trots mina goda löparinsatser genom åren lyckas jag fortfarande inte få till det på skidorna. Detta får jag ödmjukt ta och erkänna.
När jag sade upp mig vintern 2019 var det som att ett tungt ok hade lyfts från axlarna och livet förändrades till det bättre.