Under årets andra kvartal steg svenskarnas bruttoförmögenhet till nya rekordnivåer. Detta enligt SEB:s sparbarometer som varje kvartal ger en överblick över hushållens tillgångar och skulder. Tack vare ökningen i tillgångar sjönk därmed hushållens skuldkvot något under samma tidsperiod. Siffror som samtidigt avslöjar en del om svenskarnas mentalitet.
OBS! Artikeln är skriven i början av september och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/trots-samhallsproblemen-svenskarna-mer-formogna-an-nagonsin/
Hundratals miljarder mer
Under andra kvartalet ökade hushållens nettoförmögenhet (efter skatt) med +2,6 procent, eller 587 miljarder kronor och uppgick vid halvårsskiftet till 23 491 miljarder kronor. Räknar man värdet på bruttoförmögenheten (innan skatt) ökade även den med 609 miljarder kronor och uppgick till totalt 28 772 miljarder.
De svenska hushållens bruttoförmögenhet har aldrig tidigare varit så stor och förklaras av att värdet på tillgångarna ökade inom samtliga kategorier. Det vill säga aktietillgångar (+ 2,6 procent), räntetillgångar (+2,4 procent) och fastighetstillgångar (+1,7 procent).
Mycket tack vare en rekordstor skatteåterbäring1 och god utdelningssäsong2 bland börsbolagen, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i bankens pressmeddelande. Samtidigt uppgick nysparandet under kvartalet till 235 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen sparat totalt 550 miljarder kronor det senaste året.
Bostadslånen stor skuldbörda
Under tidsperioden steg även hushållens skulder med 22 miljarder kronor (+ 0,4 procent), vilket fortfarande är långsammare än det senaste årtiondets genomsnittliga ökningstakt på +1,3 procent. Bostadslånen står dock för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder och har därför stor påverkan på dess utveckling.
Därför är det positivt att räntekvoten3 under kvartalet minskade från 8,0 till 7,3 procent, efter två år av kraftiga uppgångar, vilka hängt samman med Riksbankens räntehöjningar.
Fernández är därför optimistisk gällande bankens framtida räntesänkningar, som han menar blir ett efterlängtat trendskifte:
– Snarare än kraftigt sjunkande räntekostnader återspeglas utvecklingen av stigande disponibel inkomst och en fortsatt låg skuldökningstakt. Blickar vi framåt talar Riksbankens räntesänkningar för att nedgången i räntekvoten inte blir en engångsföreteelse utan det trendskifte som hushållen länge väntat på.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/hojningen-isk-skatt-drabbar-oss-alla/
Sparsamma och långsiktiga svenskar
De glädjande siffrorna säger en hel del om svenskarnas mentalitet. Trots alla stora samhällsproblem, astronomiska skatter och andra pålagor som politiker lastat över på svenska småsparare och företagare genom åren, lyckas de ändå få sina sparade pengar att växa.
De (siffrorna) vittnar om att svenskarna är ett sparsamt och långsiktigt tänkande folk som i någon utsträckning tänker på morgondagen och inte bara lever för dagen. De säger även en del om den enorma potential som finns där och som kan blomma ut i sin fulla prakt om bromsklossarna hade varit något färre.
Fakta – de svenska hushållens samlade tillgångar (i miljarder SEK):
- Ingående värde 28 164
Förändring räntetillgångar +133
Förändring aktietillgångar +282
Förändring fastighetstillgångar +194
Varav nysparande +235 - Utgående värde 28 772
Skulder -5 281
Nettotillgångar 23 491
Källa: SEB:s pressmeddelande
- Årets rekordstora skatteåterbäring är ett resultat av 2023 års räntetopp. []
- Det vill säga börsbolagens aktieutdelningar, som vanligtvis äger rum årsvis och då oftast under våren och försommaren. []
- Räntekvoten visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst. De senaste två åren toppade kvoten på den högsta nivån sedan finanskrisen 2008. []
