Under 2024 kommer ISK-skatten att höjas ytterligare, från redan höga nivåer. Detta är något som inte enbart påverkar enskilda småsparare eller förmögna investerare utan faktiskt hela samhällsekonomin negativt. Skattehöjningen är ännu ett resultat av svikna vallöften som egentligen borde vara av högsta intresse för de styrande att infria.
OBS! Artikeln är skriven i december förra året (2023) och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalfilmen på Vinnarskolans YT-kanal:
https://frihetsnytt.se/hojningen-av-isk-skatten-nagot-som-drabbar-oss-alla/
Vad är investeringssparkonto (ISK)?
Att spara i aktier och fonder genom ett så kallat investeringssparkonto (ISK) är en relativt ny sparform som infördes 2012. Tanken var att göra aktie- och fondsparandet enklare med en löpande beskattning av kapital istället för att beskatta vinst vid försäljning. Något som annars beskattas med en reavinstskatt1 på 30 procent, dock med fördelen att man kan räkna bort kapitalvinster mot kapitalförluster i deklarationen. Denna skattesats gäller dessvärre även aktieutdelningar.
Med ett ISK slipper spararen krångliga deklarationer och staten garanterar skatteintäkterna, oavsett börsens läge. Därmed har ISK-skatten blivit en mycket populär sparform, såväl bland småsparare som bland större investerare. Just för att skatten på det egna, investerade kapitalet (med några få undantag) blir betydligt lägre än vad som är fallet med ett vanligt aktie- och fondkonto.
Genom att en större del av vinsterna, som uppstår vid försäljningar och aktieutdelningar, stannar kvar hos investeraren, kan denne konsumera, spara och/eller återinvestera en större del av kapitalet än vad som annars hade varit fallet.
Läs även:
–https://vinnarskolan.se/artiklar/regelbundna-sovtider-ar-viktigast/
Vad är ISK-skatt?
Istället för reavinstskatt omfattas ett ISK av en så kallad schablonskatt som baseras på innehavets värde. Det genomsnittliga värdet på ens ISK under året multipliceras med statslåneräntan den 30 november det året, plus en procentenhet. Det gör det möjligt att handla fonder och aktier utan att behöva skatta vid varje affär men samtidigt ökar schablonskatten i takt med en ökande (vilket den har gjort de senaste åren).
När detta belopp räknats ut får man fram schablonintäkten som i sin tur beskattas med 30 procent. Exakt hur denna beräknas baserat på innehavens värde kan ni läsa om i dessa räkneexempel. Pengarna är då skattade och klara när man tar ut dem, samtidigt som affärerna inte behöver deklareras.
Hur hög blir den under 2024?
Efter att nivån på statslåneräntan per den 30 november slogs fast till 2,62 procent betyder det att ISK-skatten höjs ytterligare nästa år (2024) och kommer att landa på 1,09 procent eftersom (2,62+1)x0,3 = 1,086. En uppgång från 0,88 procent under 2023 och 0,375 procent under 2022.
Det är med andra ord en ganska kraftig ökning och betyder till exempel att en småsparare som har investerat 100 000 kronor på ett ISK under 2023 kommer att få betala 200 kronor mer i skatt än föregående år.
Mer kännbart blir det givetvis för de större privata spararna/investerarna och företag som investerat större kapital i ett ISK. I ett högränteläge – som vi befinner oss i nu – blir givetvis skatten högre än under mer normala räntelägen.
Det innebär att avkastningskravet på ens sparade kapital (på ett ISK) behöver vara nästan fyra procent eller mer. Därmed lämpar sig inte sparformen för lågrisksparande i form av exempelvis korträntefonder eller längre obligationer. Dock gör den fortfarande det för de som mestadels investerar i aktier och fonder.
Regeringen sviker vallöftet
Statslåneräntan är en referensränta som används inom skattelagstiftningen och som ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan. Den bestäms av Riksgälden en vecka i taget och grundar sig i stora drag på marknadsläget. Därmed kan de inte göra särskilt mycket för att justera den. Dock sitter de styrande på makten att sänka själva ISK-skatten, bara viljan och drivet finns. Detta var något som enligt Tidöavtalet skulle göras.
Regeringen lade därför – med stöd av Sverigedemokraterna (SD) fram ett förslag som bland annat innebar att de första 300 000 kronorna på ett ISK skulle vara skattefria. Skattesänkningen fanns sedan inte med i nästa budget (eller de framtida) utan sköts istället på framtiden. De har stannat kvar vid status-quo och inte visat några tecken på handlingskraft, det vill säga konkreta åtgärder som bäddar för en skattesänkning.
ISK-skatten blir därför ett i raden av svikna vallöften från den nuvarande regeringen och som vanligt drabbar det oss alla. Framförallt företagen, börsbolagen och vanliga människor som arbetar och försöker att spara/investera sig till en ekonomiskt bättre framtid. Jag ska förklara lite kort hur en höjning av ISK-skatten påverkar hela samhället.
Så påverkar det samhällsekonomin
När ISK-skatten höjs innebär det inte enbart mindre pengar över för enskilda sparare. Det innebär även mindre pengar till bland annat konsumtion av de varor och tjänster som företagen producerar. Dessutom blir det mindre pengar över till att återinvestera vinsten från aktieutdelningar och försäljningar, i just företagen.
Det är just detta som flertalet sparare gör, återinvesterar merparten av vinsten så att företagen kan fortsätta växa, bland annat genom att utveckla och tillverka fler och ännu bättre produkter.
Vid den vikande försäljning och minskade investeringsförmåga som uppstår, tvingas företagen dra ned på sin produktion och i värsta fall varsla många av sina anställda. De kan därmed inte betala in lika mycket moms på försäljningen av sina varor och statskassan blir skralare. Företagen blir mer resurssvaga samtidigt som spararna blir fattigare. Alla – till och med statskassan – förlorar på en höjning av denna skatt.
Lösningen: en återställning av skatten
Som jag ser det finns bara två lösningar på problemet där den mest givna är att återställa ISK-skatten genom att rulla tillbaka skattehöjningarna. Man borde åtminstone ta bort påslaget på statslåneräntan på en procentenhet och införa det fribelopp man lovade småspararna.
Det enda andra alternativet är att slopa eller åtminstone kraftigt sänka reavinstskatten på värdepapper från 30 till max 20 procent. När det gäller reavinstskatt vid försäljningar av bostäder som sålts med vinst (22 procent) bör den åtminstone halveras.
Sparandet bör uppmuntras och att människor ökar sitt sparande kommer inte att spä på inflationen, snarare tvärtom. Istället ökar behovet av en buffert i tuffa tider men även för framtida sparande. Alla vinner på att ISK-skatten sänks, även statskassan.
