En ny OECD-rapport pekar ut skärmar som en förklaring bakom det senaste Pisaraset och det är framförallt ungas (miss)bruk av mobiltelefoner som påverkar inlärningen negativt. Även om sambandet ser ut att vara överraskande starkt finns det fortfarande ljuspunkter och tecken på att utvecklingen går åt rätt håll.
OBS! Artikeln är skriven i maj i år och är därmed inte nyskriven. Nedan är en länk till originalartikeln på Vinnarskolans YT-kanal:
https://frihetsnytt.se/storande-mobiler-bidrar-till-kunskapsraset/
När den senaste Pisamätningen1publicerades i december förra året föll resultaten till nya bottennivåer och Sverige var inget undantag. Som huvudskäl framfördes Covid-19-pandemin och nedstängningen av många skolor. Nya uppgifter pekar dock ut ungas användning av mobiler och sociala medier som en minst lika viktig förklaring.
Överraskade expertgruppen
Det var efter publiceringen av den senaste Pisamätningen som en expertgrupp – efter påtryckningar av Frankrikes president Emmanuel Macron – tillsattes för att titta närmare på sambandet mellan kunskapsraset och mobilanvändningen. Enligt OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher tog upptäckterna dem alla på sängen.
– Sambandet mellan skolstängningarna och kunskapstappet är inte lika starkt som det samband vi ser mellan elevernas användning av mobiler och deras minskade läranderesultat, säger Schelicher till DN.
Elever störs av tekniken
OECD-gruppen har även nyligen släppt en rapport där man sammanställt resultaten från den senaste Pisaundersökningen. Den visar att 65 procent av alla 15-åriga elever i OECD-länderna uppger att de blivit störda av digitala enheter på mattelektioner2.
Eleverna som blir störda av andra får inte enbart betydligt sämre resultat på matematiktesterna, enligt rapporten. Den visar även att de som slöanvänder sina mobiler mycket får sämre testresultat än de som slöanvänder dem mindre.
De har däremot inte hittat några starka samband mellan skärmanvändning i själva undervisningen och de sämre elevprestationerna.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/studie-orovackande-antal-unga-lakemedel/
Sverige i bräschen
Ingenstans inom OECD-området har digitaliseringen av skolan gått så långt som i Sverige, vilket är resultatet av ett riksdagsbeslut för sju år sedan. Där fastslogs att Sverige skulle bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
I strategin ingick att även förskolebarn skulle lära sig att använda skärmar och digitala verktyg. Efter den senaste Pisaundersökningen3 har dock den nya regeringen sedan ett drygt år tillbaka dragit i nödbromsen flera gånger. En omsvängning som även fått stor uppmärksamhet utomlands.
En vändning är på gång
Skolminister Lotta Edholm (L) säger att frågan om digitaliseringen i skolan är på tapeten i många länder idag och att det på många håll redan sker åtgärder som tyder på en vändning. Som exempel lyfter hon fram Danmark och Estland som börjat införa hårdare restriktioner i skolorna (bland annat hårdare mobilförbud) och infört statliga bidrag för att skolorna ska kunna köpa in fler fysiska läroböcker.
I Sverige har redan mobilförbud under hela skoldagen införts i flertalet skolor över hela landet, med förbättrade skolresultat och bättre studiemiljö för eleverna. Detta har även kunnat påvisas i flera undersökningar utomlands efter införandet av mobilförbud i skolorna.
De åtgärder som regeringen vidtagit hittills – i syfte att främja läsförmågan och de analoga läromedlen – kan därför ses som ett steg i rätt riktning.
- Pisamätningarna – som mäter barn och ungdomars kunskapsnivåer i matematik, läsförståelse och naturvetenskap – genomförs var fjärde år i ett åttiotal länder världen över. []
- Samtidigt säger 59 procent att de blivit störda av att andra använt dem. []
- I Pisaundersökningen säger svenska 15-åringar – i högre utsträckning än OECD-genomsnittet – att de blir störda av sitt eget eller andras mobilanvändande – []
