Livsmedel som i både marknadsföringen och på förpackningarna påstås vara hälsosamma, är sällan det i verkligheten. Även hur stora portionerna är kan skilja åt mellan tillverkare. Hur man kan genomskåda några av livsmedelsindustrins försäljningsknep uppmärksammas av The Telegraph.
OBS! Artikeln är skriven i oktober i fjol och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt.
–https://frihetsnytt.se/sa-luras-du-av-nyttiga-livsmedel/
Förvirrande portionsstorlekar
Ett vanligt problem är märkningen av så kallade portionsstorlekar på livsmedlen som kan skilja sig kraftigt åt mellan olika produkter och tillverkare. De är ofta konstiga, godtyckliga och ger utrymme för manipulationer av olika slag. En handfull Pringles-chips (30 g) kan till exempel utgöra en portion, likväl som 30 g choklad (motsvarande fyra bitar Marabou).
Portioner som knappast kan anses rimliga och snarare förvirrar än upplyser konsumenten.
Den brittiska detaljhandelskedjan Marks &Spencer fick en tillsägelse förra månaden, efter att både konsumenter och konsumentföreningen Which? uppmärksammat märkningen på några av företagets egna varor. Bland annat försökte kedjan få vissa varor att se hälsosammare ut genom att märka dem med ”avsedda för två”, trots att mindre portioner fanns tillgängliga.
Ett omfattande problem
Marks & Spencer är dessvärre långt ifrån ensamma med denna godtyckliga och ofta förvirrande märkning. En 175 grams påse med Haribo-godis innehåller sju portioner (6-7 godisbitar/portion), ett rör med Pringles-chips innehåller också det (trots sin större storlek) 6-7 portioner medan endast två praliner Quality Street utgör en portion.
Det kanske allvarligaste exemplet på vilseledande information står Cadburys mjölkchokladkakor för. När Which? tidigare i somras undersökte saken närmare, framkom det att en portionsstorlek varierade kraftigt mellan chokladkakornas storlekar. En portion beskrevs som alltifrån 20g upp till 33,5 g.
Tyvärr stannar inte livsmedelsindustrins knep och fulspel där utan är bara ett i raden som används för att vilseleda konsumenterna. Nedan följer några exempel på hur de går tillväga för att marknadsföra ganska onyttiga livsmedel som nyttiga.
“Inget tillsatt socker”
Dietisten Jenna Hope säger att etiketten ”Inget tillsatt socker” gör henne galen, då de ofta smakar väldigt sött, fastän de praktiken inte har något tillsatt socker (i form av sackaros, maltos fruktos, eller glukossirap). Ofta beror det på att de innehåller mycket naturligt förekommande fruktsocker redan från början, varför en produkt utan tillsatt socker fortfarande kan smaka väldigt sött.
Ett glas (2 dl) 100% nypressad äppeljuice kan fortfarande innehålla 15-20 procent av det rekommenderade dagliga sockerintaget på 24g. Ett annat knep som används är att ersätta sockret i dryckerna med sötningsmedel av olika slag. Något som blivit allt vanligare i de länder som infört sockerskatter av olika slag (däribland Storbritannien). Det är ofta vad etiketten ’sockerfri’ betyder i praktiken.
Vanliga sötningsmedel som då ersätter sockret är aspartam (E951), sackarin (E954), sukralos (E955), acesulfam-K (E950), cyklamat (E592). Dessa påstås vara säkra för mänsklig konsumtion av både Livsmedelsverket och industriföreträdare, något som alltmer börjat ifrågasättas på senare tid.
’Naturligt’
Enligt Hope är detta en både störande och missvisande etikett då den inte har någon tydlig definition och därmed inte betyder någonting särskilt. Detta är särskilt vanligt bland söta livsmedel med stora mängder tillsatt lönnsirap eller honung, som förvisso är naturliga men knappast hälsosamma då de höjer både blodsocker och aptiten.
Detta vet dock inte konsumenterna om som ofta tror att naturlig = nyttig/hälsosam. Därför bör energibars som Eat Natural (som består av naturliga ingredienser) ses på som ett bättre alternativ till chokladkakor och/eller godis, snarare än ett tillägg.
’Låg fetthalt’ och ’fettfri’
Dessa etiketter är (enligt Hope) en stor varningsflagga och man hittar dem ofta på yoghurtar och mejeriprodukter av olika slag. Många antar att lågfett eller fettfri = hälsosam fastän det är precis tvärtom. Det är just fettet som kroppen behöver för att kunna absorbera näringsämnena i mejeriprodukterna, såsom A- och D-vitamin och kalcium, något som blir betydligt svårare när inte fettet finns närvarande.
Utöver borttagandet av de nödvändiga fetterna så ersätts de oftast med tillsatser av olika slag för att kompensera smaken som går förlorad med fettet. Bland annat förtjockningsmedel, socker, majsstärkelse, smakämnen och sötningsmedel.
Etiketterna ”lågfett” och ”fettfri” används även på vissa frukostflingor (som vanligtvis inte innehåller särskilt mycket fett) i marknadsföringssyfte och för att delvis demaskera hur onyttiga de egentligen är.
”Gjord på”
Här gäller det att läsa innehållsförteckningen noga då ett livsmedel som påstås vara ’gjord på någonting’ ofta inte är det, eller åtminstone inte i den omfattning vi tror. Står det tillexempel ’gjort på svenskt kött’ eller ’svensk mjölk’ är det lätt att tro att merparten av produkten är just kött eller mjölk.
Därför gäller det att läsa innehållsförteckningen mycket noga då ingrediensen många gånger visar sig utgöra en betydligt lägre andel än man tror. Två perfekta exempel är varmkorvar av olika slag (såsom Scans ”Hotdogs”) eller hamburgerost som oftast inte innehåller särskilt mycket kött eller ost utan mest utfyllnad och tillsatser av olika slag.
Läs även:
-https://vinnarskolan.se/artiklar/de-battre-alternativen-till-frooljorna/
Alkohol undantaget (än så länge)
Utöver ovanstående finns även dilemmat med avsaknaden av innehållsförteckning på alla alkoholhaltiga drycker över 1,2 volymprocent, något som producenterna enligt svensk och internationell lagstiftning inte behöver ange. Argumentet för att legitimera undantaget är framförallt att alkoholen skadar mer än tillsatserna.
Med tanke på alla tillsatser som finns i de flesta massproducerade viner och ölsorter, är det kanske inte så konstigt att de storskaliga producenterna inte vill nämna dem. Dock kommer innehållsförteckning på vin bli ett krav för alla flaskor som (inom EU) produceras efter den 8 december i år, enligt en ny EU-förordning.
Hur du undviker bedrägeriet
Det finns dock en del saker man själv kan göra för att undvika att bli ännu ett aningslöst offer för livsmedelsindustrins listiga marknadsföringsknep.
– Läs innehållsförteckningen ordentligt. Då ser du vad produkten egentligen innehåller och vilka tillsatser som (ofta) smusslats ned. Denna hemsida berättar kortfattat och pedagogiskt hur du gör just det.
– Håll dig inte till de angivna portionsstorlekarna. Ät istället inte mer än du behöver. Det är okej att äta en halvportion om man känner för det.
– Undvik produkter och livsmedel med någon av benämningarna ovan. De är nästan alltid bearbetade och ska därmed inte ses som nyttiga alternativ till vanlig mat som lagas från grunden.
