Så blev USA världens fetaste och sjukaste land Del-2 (lobbyisternas makt)

Den starkast bidragande orsaken till att amerikanerna blivit så feta och sjuka på bara ett halvsekel är givetvis den hälsovådliga och lågkvalitativa mat som säljs i både livsmedelsbutiker och snabbmatsrestauranger över hela landet. Men hur kan mat och livsmedel med så många tillsatser och kemikalier (som knappt får säljas i övriga världen) ens få komma ut på butikshyllorna?  Mycket på grund av skicklig och övertygande lobbyism.

OBS! Artikeln publicerades i november i år och är därmed inte nyskriven. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt.
–https://frihetsnytt.se/sa-blev-usa-varldens-fetaste-och-sjukaste-land-del-2-lobbyismens-makt/

Dålig mat – en stor orsak bakom utvecklingen

Det finns mycket att säga om det bedrövliga läget för den amerikanska folkhälsan men två säkra slutsatser kan åtminstone dras gällande denna. Den första är att utvecklingen inte skedde över en natt utan över lång tid (flera årtionden) och den andra är att den usla kvalitén på maten har varit en starkt bidragande orsak.

Den som någon gång har besökt det stora landet i väster vet vad jag menar. Där är det i princip omöjligt att få tag på näringsrik, välsmakande mat som inte kostar skjortan. Att ha råd med bra mat (som inte gör en fet och sjuk) har blivit den kanske främsta statusmarkören.

Maten där är – och då menar jag inte bara snabbmaten – mestadels så fullproppad med kemikalier, tillsatser, bekämpningsmedel och genmodifierade ingredienser att den nästan omedelbart lämnar en äcklig och obehaglig eftersmak. Den lilla näring som den ändå innehåller är i många fall svårabsorberad på grund av ett redan dåligt näringsupptag. Inte undra på att den klassas som giftig och hälsofarlig av flertalet experter på området. Tänk då tanken att folk äter denna lågkvalitativa mat, dag ut och dag in under flera års tid.

Inte undra på att många går omkring hungriga hela tiden, äter mer än de behöver, lägger på sig extrakilon, kroniska sjukdomar, och har noll energi till att få saker uträttade. Ingen som äter mat av skräpkvalité mår bra i längden, varken fysiskt eller psykiskt.

Läs även den första delen i ämnet:
https://vinnarskolan.se/artiklar/sa-blev-usa-varldens-fetaste-land-1/

Lösningen på problemet borde därför vara att skapa ett system där folk har tillgång till mat av hyfsad kvalité till ett överkomligt pris. Något som är lättare sagt än gjort när det är mäktiga och kortsiktiga industri-intressen som styr och ställer på den amerikanska livsmedelsmarknaden.

Portad i utlandet

Flertalet amerikanska livsmedel – i synnerhet de som innehåller genmodifierade ingredienser (GMOs) – är därför portade från försäljning i nästan samtliga av världens länder. Där anses de (med rätta) inte vara lämpade för mänsklig konsumtion.

Man kan säga vad man vill om EU och deras byråkratiska klåfingrighet men de har åtminstone lyckats porta flertalet giftiga amerikanska livsmedel från att komma innanför unionens gränser, däribland klordoppad kyckling. Trots denna väckarklocka rullar kommersen på som vanligt i USA, med förödande konsekvenser för folkhälsan på alla plan.

De flesta amerikaner är dessvärre inte medvetna om det matfängelse som de lever och verkar i. Åtminstone inte förrän de reser utomlands och för första gången kommer i kontakt med god, näringsrik mat som inte gör dem sjuka och feta.

Först då förstår de hur lurade och bedragna de har blivit av svamlande politiker, livsmedelsindustrin och läkemedelsbolagen. På tal om det sistnämnda så är övermedicineringen hos befolkningen även den en starkt bidragande orsak till den eskalerande metabola pandemin.

Övermedicinering – en bidragande orsak

Amerikanerna, som hör till världens fetaste och sjukaste folk (undantaget några små önationer i Stilla Havet), är även de mest medicinerade. Uppskattningsvis 7 av 10 vuxna amerikaner tar idag minst en receptbelagd medicin regelbundet, mer än något annat land i världen.

Trots det är många multisjuka och lider av flertalet kroniska sjukdomar samtidigt. Vissa av dem blir till och med förgiftade och drabbas av dödliga biverkningar efter en tids regelbundet bruk. Därtill blir alltfler amerikaner beroende av receptbelagda läkemedel.

Hur kan det komma sig? Mediciner ska väl syfta till att göra folk friskare och inte sjukare? Kom ihåg att den moderna läkemedelsindustrin letar efter kassakor (alltså trogna kunder) som återkommer, år efter år, snarare än botemedel.

Det sistnämnda skulle ju leda till avslutad medicinering inom kort och att kunden/patienten aldrig återkommer, vilket betyder förlorade intäkter. Därför är det bättre att hålla kunderna vid liv genom att ge dem mediciner som endast lindrar symptomen och som behöver tas regelbundet, helst under flera års tid. En död kund är trots allt också en förlorad kund för dem.

De moderna läkemedlen har en rad biverkningar, där ett fåtal av dem är dödliga medan merparten är förenade med mindre krämpor och skavanker (varningar för dem utfärdas i alla amerikanska läkemedelsreklamer). Framförallt är många av dem hormonstörande och sätter kroppens hormonella balans – och utsöndring av viktiga hormoner – ur spel, likaså elektrolyt- och vätskebalansen.

Detta kan påverka bland annat aptiten då de hormoner som styr aptiten och aptitreglering inte fungerar som de ska. Likaså kan många antidepressiva mediciner höja blodsockret, vilket försvårar självkontrollen ytterligare. Därmed blir en viktuppgång ofta resultatet av långvarig medicinering mot livsstilsrelaterade krämpor.

Det sista som en sjukligt fet person behöver är ännu fler mediciner som gör han/hon ännu fetare och sjukligare. Det vederbörande behöver är snarare en radikal livsstilsomställning så att han/hon kan leva ett friskt, normalviktigt liv utan att vara beroende av flertalet läkemedel. Sådana insatser borde rimligen kallas för friskvård istället för sjukvård.

Lägger mest pengar på sjukvård

En annan del av problematiken är givetvis landets byråkratiska, privatiserade och oerhört kostsamma sjukvårdssystem. Ett system som kostar oerhörda summor årligen och samtidigt misslyckats med sin grundläggande uppgift som är att tillhandahålla befolkningen grundläggande, nödvändig sjukvård utan att patienterna riskerar ekonomisk ruin.

Många amerikaner drar sig idag från förebyggande vård då de anser prislappen vara för hög. Under 2018 lånade amerikanerna totalt 88 miljarder dollar för att kunna täcka sjukvårdskostnader, något som ger många livslånga skulder. Det låter galet men är dessvärre sant och det säger en hel del om läget i landet.

Vad har detta att göra med den eskalerande fetman och ohälsan undrar ni säkert?
För det första kan enklare medicinska behandlingar av olika slag förebygga, eller åtminstone bromsa in många svårare krämpor och metabola sjukdomar. För det andra, förblir människor ovetandes om sin hälsostatus under lång tid tenderar de att överskatta den egna hälsan. Har de någon som istället påminner dem om att hälsan är på väg åt fel håll (via läkare eller sjuksköterska) tar de varningssignalerna på större allvar. Dessutom blir det färre besök på akuten (som vanligtvis blir fallet när ens hälsoproblemen eskalerat) och ganska stora slantar kan sparas in på dessa, för alla inblandade.

Lägg därtill den extra stress som uppstår med vetskapen om att inte ha råd med vanlig sjukvård. Stress som påverkar kroppen och ämnesomsättningen mycket negativt.Trots att närmare två av tre amerikaner idag undviker sjukhusbesök,  30 miljoner av dem är oförsäkrade (ej har råd med sjukvårdsförsäkring) och tiotusentals av dem dör varje år på grund av det, är sjukvårdssystemet knappast billigt. Tvärtom är det svindyrt och kostar 4,3 biljoner dollar årligen, vilket per person blir mer än dubbelt så mycket jämfört med andra i-länder.

En effektiv och välfungerande sjukvård som medborgarna har råd med är en förutsättning för att kunna ta hand om sin hälsa och kunna sätta in förebyggande åtgärder i ett tidigt skede. Det motsatta gör att fler kommer att undvika sjukvården och försumma den egna hälsan, med resultatet att besöket på akuten blir långt dyrare för alla inblandade. De enda som tjänar på det hela är det medicinindustriella komplexet (läkemedelsbolagen, tillverkarna av sjukvårdsutrustning och försäkringsbolageni).

Korruption och Big Foods’ intensiva lobbyism

Det finns två skäl till att amerikanska FDAgodkänner diverse hälsovådliga tillsatser och kemikalier i livsmedel och att USDA sedan godkänner själva livsmedlen, däribland många som innehåller genmodifierade grödor (GMOs). De stavas korruption och lobbyism för det finns få andra sätt som det kan ske på i ett annars industrialiserat land.

Korruptionen som präglat bägge myndigheterna (i synnerhet FDA under Covid-19-pandemin) är känd sedan länge och är därmed ingenting nytt. Denna har kunnat fortgå i årtionden och är en bidragande orsak till att så många hälsovådliga livsmedel – i synnerhet bearbetade livsmedel och skräpmat – med lätthet kan godkännas i granskningarna.

Vidare är USDAen ökänt byråkratisk och trög koloss som kostar cirka 146 miljoner dollar årligen (2020 års siffror) och har över 100 000 anställda. Enligt experter lägger myndigheten ned alltför mycket tid på oväsentligheter, att tillmötesgå lobbyisterna och att bibehålla status quo istället för att fullfölja sina plikter och livsviktiga uppdrag. Det är att endast underlätta förutsättningarna för att bedriva ekonomiskt gångbara och hållbara jordbruk som kan föda nationen, samt skydda allmänheten från att hälsofarliga livsmedel släpps ut på marknaden.

Förutom korruptionen kan mängder av skadliga livsmedel fortfarande godkännas på grund av stora livsmedelstillverkares lobbyism. Genom denna kan annars hederliga tjänstemän på kort tid övertygas om produkternas påstådda näringsriktighet och säkerhet. Information som lobbyisterna skickligt säljer in hos de berörda parterna, oavsett ifall livsmedlen ifråga är säkra för mänsklig konsumtion eller ej.

Det är oväsentligt då första prioritet för lobbyisterna är att gå uppdragsgivarna (livsmedelstillverkaren) till mötes och samtidigt få bra betalt för besväret. Oftast är det industrin (livsmedelsproducenten) som sponsrar den forskning och de studier som framhäver produktens/livsmedlets förträfflighet och säkerhet.

Detta kan givetvis vara en fördel ifall intentionerna är goda och produkterna ifråga håller hög kvalité och främjar mänsklig hälsa. Gör den inte det kan den tvärtom resultera i en katastrof för densamma, vilket sker i USA i dagsläget då storskaliga livsmedelsföretag bland annat dikterar villkoren för de nationella kostråd som sedan ges ut.

Därmed är det stora pengar som står på spel för de stora livsmedelstillverkarna. De pengar som läggs ned på lobbyisternas uppdrag är ofta småpotatis jämfört med pengarna som nya marknadsandelar kan innebära. Livsmedels-lobbyism är minst sagt en mångmiljonindustri.

De 30 största mat- och dryckestillverkarna lade under 2020 ned omkring 38,2 miljoner dollar på enbart lobbyverksamhet. Detta i syfte att påverka de nationella kostråden och försvara marknader som för dem innebär miljardtals dollar i återkommande vinster. Sedan 2015 innehas förstaplatsen på denna ’smickrande’ lista av Coca Cola som i snitt lagt ned 5,83 miljoner dollar/år på sin lobbyverksamhet. Då ska det tilläggas att den gigantiska dryckestillverkaren gjorde en vinst på över 33 miljarder dollar för samma år.

Att läskedrycker, diverse bearbetade livsmedel och billig skräpmat upptar nästan samtliga butikshyllor i amerikanska livsmedelsaffärer, kvartersbutiker och bensinstationer är därför ingen slump. Ej heller att de naturliga, näringsrika livsmedlen kostar skjortan och är svårare att hitta. Det är ett utmärkt exempel på effektiv lobbyism som har uppfyllt sitt syfte.

Likaså BigPharmas

En lika stor faktor i den dalande amerikanska folkhälsan är givetvis de stora livsmedelsföretagens täta samarbeten med stora läkemedelsföretag. De sistnämnda hade knappast existerat (åtminstone inte i dagens omfattning) om det inte vore för deras enorma inflytande på medicinska utbildningar, läkare och allmänhetens medvetande, kombinerat med en allt fetare och sjukare befolkning.

Att de flesta amerikaner i princip bara har tillgång till näringsfattig och hälsofarlig skräpmat som gör dem feta och konstant sjuka är ingen slump. Är man det (dock inte så sjuk att man trillar av pinn) kan man bli en trogen och livslång kund hos de stora läkemedelsbolagen.

Därmed finns det stora pengar att tjäna på feta och lagom sjuka människor, särskilt ifall det rör sig om merparten av befolkningen. Alla krämpor och följdsjukdomar som övervikten och den näringsfattiga kosten resulterar i kan ju alltid lindras något genom ett eller flera piller från ’välmenande’ läkemedelsbolag och doktorer. Hållbarare alternativ som Homeopati, näringsrik mat, friluftsliv och motion – det vill säga en större livsstilsomläggning – ses som kvacksalveri och någonting omodernt av läkemedelsbolagens många företrädare och lobbyister.

Det är ett tecken på hur skicklig och omfattande deras propaganda och marknadsföring varit genom åren. Reklam för receptbelagda mediciner har basunerats ut på i princip varenda amerikansk TV-kanali årtionden, något som är nästan otänkbart i övriga världen.

Att stora livsmedelstillverkare ingår i en sorts symbios med läkemedelsbolagen (särskilt i USA) är känt sedan länge, åtminstone bland de som haft ett kritiskt och öppet sinne. Dock är det först på senare tid som deras gemensamma förstörelseverk börjar bli allmänt känt bland vanligt folk.

Särskilt de senaste två åren när landet har drabbats av den högsta inflationen på över fyra årtionden.  Den har drabbat vanliga amerikaner såpass hårt att många numera knappt har råd att köpa, ägg, kött eller smör (än mindre receptbelagda mediciner). Det vill säga bland de få matvaror som har kunnat ge dem någon form av näring, vilket gör att fler börjat fråga sig vad som egentligen pågår bakom kulisserna.

Jag skulle kunna skriva spaltmeter om BigPharmas inflytande i västvärlden (särskilt i USA) men får begränsa mig i denna artikel.

Bra mat och sjukvård = statusmarkörer

Förutom tillgången till tandvård har framförallt bra, näringsrik mat och sjukvård blivit några av de nya statusmarkörerna i det amerikanska samhället. Att kunna äta god, oprocessad mat dagligen och kunna gå till doktorn när man behöver har blivit en lyx som allt färre har råd att unna sig.

Sverige har dessvärre även börjat gå åt det hållet (åtminstone på tandvårdens område) och det kommer inte att dröja länge innan samma saker blir statusmarkörer även här. Så länge vi inte lyckas vända utvecklingen vill säga.

För vi vill väl inte att Sverige tar efter USA på dessa områden och blir en oligarki – styrd av ett fåtal storföretag och dess jättekonglomerat – där medelklassen trycks tillbaka och endast de allra rikaste har råd att leva ett drägligt liv?

En utveckling som kan vändas

Hur USA skulle kunna vända den nuvarande metabola och hälsomässiga kollapsen är något som jag tar upp i artikelns tredje och sista del, liksom jag tar upp vad som behöver göras i Sverige för att vi inte ska vandra USA:s väg i framtiden. För ett land där 2/3 av befolkningen är överviktig och/eller fet, de flesta inte har råd med sjukvård eller tillgång till bra mat är ett skräckexempel som vi kan ta lärdom av.