Fastän folk håller hårdare i plånböckerna idag går investeringsbedrägerierna på fortsatt högvarv. I synnerhet bedrägerierna med så kallade kryptovalutor hade ett rekordår 2022. Kryptobedrägerier är oftast sofistikerade, betydligt svårare att upptäcka och framförallt svårare att spåra. Det finns dock enkla knep du kan ta till för att skydda dig mot bedragarna. Det handlar bara om sunt förnuft, magkänsla och kritiskt tänkande.
Länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/sa-arbetar-kryptobedragarna-pa-natet-del-1-av-2/
Fortsatt högkonjunktur för bedragare
Att vi befinner oss i en lågkonjunktur där vi inte har lika stora medel att röra oss med råder det inga större tvivel om. Vi blir ständigt påminda om detta i nyhetssändningar, tidningsrubriker och börsbolagens kvartalsrapporter. Givetvis finns även de som går åt motsatt håll och tjänar storkovan, somliga helt lagligt och andra olagligt. Det är den sistnämnda gruppen som den här artikeln handlar om, eller åtminstone ett fragment utav den. nämligen bedragarna, eller för att vara mer exakt, kryptobedragarna.
Under fjolåret (2022) gick investeringsbedrägerierna på högvarv, något som bland annat Finansinspektionens (FI) 3471 varningar avspeglar, vilket var 25 procent fler än 2021. För att undgå upptäckt har alltfler bedragare börjat kräva betalning i Bitcoin och andra kryptovalutor som är i princip omöjliga att spåra. Att kryptobedrägerierna ökat lavinartat (med 40%) mot föregående år (2021) är dock den stora skillnaden mot tidigare.
Likt andra investeringsbedrägerier försöker bedragaren att skapa en trovärdig och inbjudande fasad för att dölja den egentliga verksamheten bakom den. Den ovetande konsumenten tror att han/hon investerar i något säkert och lönsamt som istället går rakt ned i bedragarnas fickor. Summorna som konsumenter förlorar kan vara allt ifrån någon tusenlapp till miljontals kronor. Något som för somliga kan innebära ekonomisk ruin.
Kryptobedrägerier – Den nya bedrägeriformen
Kryptovalutornas framfart de senaste åren har inneburit en revolution på många sätt, såväl tekniskt som investeringsmässigt. I och med att de är baserade på blockkedjeteknik är de helt digitala vilket medför många fördelar, såsom pålitlighet, säkerhet, snabba överföringar och framförallt anonymitet.
Samtidigt är de decentraliserade vilket innebär att ingen enskild aktör (såsom regeringar, banker och finansinstitut) kontrollerar valutan. Den höga volatiliteten (och risken) innebär dessutom en möjlighet att tjäna snabba pengar, eller förlora dem lika snabbt.
Det är dock när kryptobedragare är i farten som de ovannämnda fördelarna snabbt kan vändas till nackdelar. Har man en gång betalat in kryptovaluta till en bedragares kryptoplånbok är det i princip omöjligt att spåra mottagaren. Bedragarnas upplägg är därför ofta skickliga och sofistikerade jämfört med mer konventionella bedrägeriformer. Ofta förstår inte konsumenten att han/hon är lurad förrän de får besked om att de insatta kryptoslantarna inte kan tas ut och då är det redan för sent.
Med tanke på den senaste tidens börsnedgång och nedgången för många kryptovalutors värde är det lätt att tro att det skulle vara svårare för kryptobedragarna. Det är snarare tvärtom då bedragarna vänder situationen till ett köpläge då kurserna är låga. Samtidigt lockar löftena om hög avkastning och minimal risk när omvärlden blir alltmer osäker.
Bedrägerierna inträffar därför ofta och drabbar många konsumenter, främst då bedragarna ofta är skickliga och arbetar både metodiskt, tålmodigt och långsiktigt för att lura sina offer på pengar. De har ofta välpolerade kontaktytor och hänvisar ofta kunderna till välkonstruerade fasader som är svåra att se igenom, även för många vana investerare. Kryptobedrägerierna kan man säga, är vår moderna tids Nigeriabrev.
Kräver oftare betalning i kryptovaluta
Därmed har det blivit vanligare att alltfler bedragare kräver insättningar från konsumenter i kryptovalutor som sedan går till bedragarnas egna kryptoplånböcker. Betalningarna görs ofta via kryptoväxlare till olika kryptoplånböcker som de sedan påstår att deras påhittade företag använder. De är ofta hjälpsamma och har många förklaringar till varför det måste gå till på just detta sätt.
När en betalning till deras kryptoplånbok sedan är utförd är transaktionen (liksom användaren) mer eller mindre omöjlig att spåra. Den första varningssignalen är därför överföringar som ska ske genom betalning i Bitcoin eller andra kryptovalutor. En form av betalning som seriösa företag aldrig brukar be om. Det går också att kontrollera ifall företaget finns i FI:s företagsregister.
Vanliga bedrägeriformer (och hur de fungerar)
Förutom det klassiska som nämnts ovan finns det minst ett dussin olika bedrägeriformer på denna arena. Jag hinner dessvärre inte gå igenom dem alla men nedan tar jag upp några av de vanligaste metoderna som bedragarna arbetar med:
Kontaktförsök från påstådda myndigheter och seriösa företag
Ett av de absolut vanligaste knepen är bedragare som kontaktar konsumenter och hittar på att de antingen jobbar på eller ringer på uppdrag av något känt företag eller myndighet i antingen Sverige eller utlandet. Det senaste året har det blivit vanligt att bedragarna påstår sig komma från de riktiga kryptoföretagen/plattformarna Binance eller Blockchain. Ofta erbjuder de konsumenten professionell hjälp om att få tillbaka pengar från tidigare bedrägerier.
Blir du någon gång uppringd av någon som påstår sig jobba för något av dessa storföretag eller myndigheter bör du givetvis ana ugglor i mossen och själv kontakta dessa myndigheter för att fråga ifall de sänt ut någon för personlig kontakt.
Falska webbplatser
En annan vanlig bedrägeriform är de falska handelsplattformar för kryptovaluta eller falska versioner av officiella kryptoplånböcker. De är ofta väldigt lika de legitima webbplatserna och har vanligtvis liknande (men samtidigt något annorlunda) domännamn som mer ovana användare har svårt att se skillnad på. Falska kryptovalutasajter fungerar antingen som nätfiskesidor eller stöldsidor.
-På typiska nätfiskesidor hamnar alla detaljer du anger; som lösenordet till kryptovalutaplånboken, återställningsfrasen och annan finansiell information i bedragarens händer. Oftast utan din vetskap medan det sker.
-På typiska stöldsidor kan webbplatsen till en början tillåta små kontantuttag men allteftersom kryptoinvesteringarna går bättre och du lägger in mer pengar blir det snart annat ljud i skällan. När du senare vill ta ut större summor stängs sidan antingen av eller avvisar din begäran.
Nätfiskebedrägerier
Nätfiskare som specialiserat sig på kryptovaluta siktar ofta in sig på information kring nätplånböcker av olika slag, särskilt kryptoplånböcker. De försöker därför få tag på de privata nycklarna till dem så att de kan få tillgång till pengarna. Deras arbetsmetoder liknar andra nätfiskeförsök och de relaterar ofta till någon falsk webbplats.
Vanligt är att de skickar e-postmeddelanden för att locka mottagaren till dessa och väl där ber de han/hon att ange information om sina privata nycklar.
När de väl har införskaffat sig denna information länsar de sedan kryptovalutan i plånböckerna.
Pumpa och dumpa
Detta liknar ett klassiskt börsbedrägeri där några få välkoordinerade personer (bedragarna) hypar upp en viss kryptovaluta eller token genom massmejl eller via sociala medier som Twitter, Facebook eller Telegram. De uppmanar folk att köpa kryptovalutan så snart som möjligt för att inte gå miste om pengar, vilket de sedan gör, varpå priset drivs upp. När priset blåsts upp tillräckligt säljer bedragarna sina innehav samtidigt, varpå värdet kraschar på kort tid.
Till skillnad från klassiska börsbedrägerier dock, kan detta gå på bara några timmar eller minuter istället för dagar.
Falska appar
Detta är den kanske mest svårupptäckta bedrägeriformen eftersom många av bluffapparna hamnar högt upp i sökresultaten på Google Play och Apple App Store (med höga kund betyg) och ofta finns kvar ett tag i nätbutikerna, trots rapporterade och bekräftade bedrägerier. Har du väl laddat ned en sådan falsk app stjäls dina användaruppgifter och bedragaren kan inom kort länsa din kryptoplånbok.
Redan under 2017 utfärdades det i Storbritannien officiella varningar kring dessa appar som i slutet av året hade laddats ned av minst 10 000 britter.
Kolla därför alltid upp alla kryptovaluta-appar noga innan du laddar ned dem!
Falska kändisrekommendationer
Ibland utger sig kryptobedragarna för att de har kontakt med och/eller rekommendationer från kändisar, affärsmän/näringslivshöjdare eller influencers för att fånga offrens uppmärksamhet. Många gånger handlar det om att sälja på fantomkryptovalutor (som inte ens finns) till nybörjarinvesterare som har dålig koll på utbudet av kryptovalutor. Bedrägerierna kan vara sofistikerade med välgjorda hemsidor, broschyrer och reklamer som uppvisar kändisstöd från diverse kända namn.
Detta är en i sammanhanget ganska ny bedrägeriform som blivit alltmer sofistikerad då bedragarna börjat använda sig av AI för att skapa autentiska och trovärdiga kändisanimationer i reklamutskicken. I vissa fall har hackare till och med lyckats ta över kändisars riktiga sociala mediekonton och använt dem för bedrägerier av detta slag.
Även här inser offret inte att han/hon är bedragen förrän det redan är försent.
Presentbedrägerier (även kallat giveaway-bedrägerier)
Den kanske vanligaste bedrägeriformen av alla. Förutom meddelandetjänster som Telegram, Signal och Whatsapp kan man se dem på sociala medieplattformar som Facebook, Twitter och Youtube. Syftet med dem är att få offret att skicka sin kryptovaluta till bedragarens plånböcker genom att utlova en returnering av tiofaldig vinst eller liknande.
Därför ska man aldrig skicka sina kryptovalutor till okända personer eller adresser som inte kan verifieras. Undertecknad har själv blivit bedragen genom denna form men som tur var hade jag bara skickat in ett litet belopp som jag hade definitivt hade råd att förlora. Jag får se det som läropengar och kommer hädanefter vara betydligt försiktigare. Det känns skamset och pinsamt att behöva erkänna men sådant kan hände även den som har investerat ett tag och vanligtvis har hyfsad koll på läget.
Pyramidspel
Inom affärsvärlden är så kallade pyramidspel (eller Ponzi-spel) baserade på ett ständigt inflöde av nytt kapital från nya kunder för att täcka upp äldre kunders vinster. Exempel på kryptovalutor som använt sig av pyramidspelstaktik är Onecoin och Bitconnect. Ett stort varningstecken för ett typiskt pyramidspel är kravet eller incitamentet för kunden att rekrytera nya kunder.
Utpressningsbedrägerier
Detta är precis vad det låter som. Bedragarna skickar e-post eller chattmeddelanden där de påstår sig ha ett register över webbplatser med tillexempel pornografi eller terrorism som användaren besökt. Något som de hotar att avslöja ifall de inte delar privata nycklar eller skickar kryptovaluta till bedragaren. Detta om något, är ännu ett bra argument för att inte kolla på pornografi.
ICO-bedrägerier (Initial Coin Offerings)
Ett sätt för nystartade kryptovalutaföretag att dra in pengar från framtida användare är att dra igång en så kallad kryptovalutaintroduktion eller ICO. Här utlovas kunderna generösa rabatter på den nya kryptovalutan i utbyte mot att skicka dem aktiva kryptovalutor som Bitcoin, Ethereum, eller BNB, för att sedan upptäcka att den nya valutan inte är aktiv. Här kan bedragarna lägga ned stora ansträngningar för att lura investerare genom att hyra falska kontor och skapa exklusivt marknadsföringsmaterial.
Bedrägerier av detta slag är tyvärr ganska vanliga och har bara under det senaste året lurat ovetande investerare på belopp motsvarande hundratals miljoner kronor.
Så skyddar du dig (fortsättning följer)
Det här var lite mer om de olika kryptobedrägerier som finns idag och hur bedragarna arbetar. I nästa del av artikeln tar jag upp hur du upptäcker bedrägerierna och framförallt hur du skyddar dig mot dem från att äga rum. Ju fler bedragare som hålls på armlängds avstånd, desto bättre.
Det är trots allt när antalet offer/bedragna minskar ordentligt som detsamma sker med bedragarnas levebröd.
