Att maten vi äter har en stor skuld i den metabola pandemi vi sett breda ut sig de senaste årtiondena råder det inget tvivel om. Något som inte diskuteras lika brett är dryckernas skuld i denna. Energidrycker är ett typexempel på hur flytande föda på relativt kort tid kan orsaka flertalet skador på kroppen. Dock finns det ett antal mindre skadliga alternativ som kan ersätta dem.
Länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/energidrycker-en-tickande-bomb-del-1/
Energidrycker – en ständigt växande marknad
Att marknaden för energidrycker verkligen exploderat sedan millennieskiftet är ingen överdrift. När undertecknad växte upp fanns det i princip bara märken som Red Bull, Battery, Jolt Cola och någon till, förutom sportdrycker som Isostar och PrippsEnergy (Powerade kom först senare). Två årtionden senare har det tillkommit ett flertal märken och utbudet verkar idag vara lika stort som för läskedrycker.
Mellan 1999-2014 växte för övrigt denna marknad med 5000 procent globalt och var då värd hela 27,5 miljarder dollar. Värdet för denna marknad år 2021 låg på hela 86,35 miljarder dollar vilket är en tredubbling på bara sju år.
Att såväl utbudet som omsättningen av dryckerna exploderat har dock sina skäl. En alltmer globaliserad värld har gjort processerna att etablera utländska varumärken betydligt enklare och snabbare, likaså marknadsföringen av produkterna och transporterna av dem. Marknadsföringen har ofta riktat in sig på en yngre, mer lättpåverkad kundgrupp, som barn och tonåringar. Därav en stor andel av den ökade efterfrågan.
Återstoden av den ökade efterfrågan står dessvärre en alltmer uttröttad, sjukare och stressad befolkning för. En sömn- och återhämtningsbrist som ofta löses tillfälligt genom konsumtion av energidrycker. Sanningen är den, att ingen som är utvilad och fullt metabolt frisk har något större behov av vare sig sötade eller koffeinhaltiga drycker. I synnerhet inte drycker som kombinerar både socker och koffein. Två ingredienser som har ytterst negativ inverkan på såväl matsmältningen, ämnesomsättningen som återhämtningen.
Har bidragit till den metabola pandemin och sömnproblem
Det är därmed inte alltför långsökt att hävda att energidryckerna (liksom läskedryckerna) är en huvudspelare i den metabola pandemin liksom den allt större sömnbrist som breder ut sig i dess spår. Vi känner nog alla till de dataspelande tonåringar som sitter uppe hela nätterna och spelar. Att negligera energidryckernas delaktighet i denna pandemi vore lika intellektuellt oärligt som att göra detsamma med till exempel mat, alkohol eller receptbelagda läkemedel.
Att vi det senaste halvseklet sett en explosion av fetma, övervikt och metabola sjukdomar beror i lika hög utsträckning på att folk inte bara äter utan även dricker alltför ohälsosamt.
Vi har länge matats med information kring alkoholens och rökningens många skadeverkningar genom diverse kampanjer. Likaså läskedryckernas som på senare år har resulterat i debatter kring prissättningen (varför priset är så pass lågt), sockerskatter, den aggressiva marknadsföringen, och det egna ansvaret hos konsumenten. Samma fokus och energi har dock ännu inte lagts på informationskampanjer kring energidryckernas många skadeverkningar, även ifall de börjat dyka upp lite mer på senare år.
Energidrycker hör trots allt till de livsmedel (jämte alkohol) som vår kropp behöver minst av allt. Till detta ska tilläggas att jag inte är absolutist vad gäller alkohol men dock när det handlar om energidrycker. Dessa skulle jag endast dricka ifall mitt liv verkligen hängde på dem.
Höga halter socker och koffein
Att energidrycker är en tickande hälsobomb beror främst på kombinationen av det höga socker- och koffeininnehållet, faktorer som var för sig är nog problematiska. Som ni redan säkert vet orsakar socker, särskilt i större mängder, skador på i stort sett hela kroppen, från topp till tå. Humörsvängningar, karies, led- och muskelvärk, matsmältningsproblem, ökad fettinlagring (diabetes) trötthet, sömnproblem, mineralbrist och dålig hy är bara några exempel på sockrets otrevliga biverkningar.
Den fetma- och diabetesepidemi vi sett breda ut sig de senaste årtiondena beror till stor del på det allt högre sockerintaget i framförallt de utvecklade länderna. Något som dessvärre har spridit sig som en löpeld till många utvecklingsländer där stora läskedryckstillverkare fått fotfäste och bedriver ganska så ihärdiga reklamkampanjer för att locka till sig fler konsumenter, av såväl läsk som energidrycker. Konsumenter som oftast är lyckligt ovetande om att en burk Monster (50 cl) innehåller hela 55 gram socker (i form av glukossirap och sackaros) vilket motsvarar 16-17 sockerbitar.
Koffeinet är dock en underskattad bov som inte alls fått lika mycket uppmärksamhet som det ökända sockret. Kanske har det att göra med att en stor del av befolkningen dricker kaffe dagligen utan att tänka alltför mycket på det, samt att det finns stora affärsintressen som tjänar på folks fortsatta koffeinberoende.
Jag tänker främst på alla de studier och forskningsrapporter som presenteras i TV-rutan och som påstår att kaffe och koffein i lagom mängd är hälsosamt. Det man måste fråga sig vid dessa tillfällen är vilka som har sponsrat studien och ifall de har ett intresse av att vissa resultat kablas ut till befolkningen. Något om sällan nämns är hur mycket koffein en kopp kaffe eller en burk energidryck faktiskt innehåller.
En kopp svart kaffe (15 cl) innehåller cirka 100 mg koffein, en burk Coca Cola (33 cl) cirka 30-50 mg, och en burk monster (50 cl) 160 mg. Med tanke på att halveringstiden för koffein är åtminstone 4-5 timmar betyder det att en burk Monster som dricks klockan 8 på morgonen lämnar efter sig 20 mg koffein i blodet klockan 20, ett halvt dygn senare.
Dricker man en sådan burk om dagen betyder det att koffeinet knappt hunnit ur blodet förrän man fyller upp koffeinförrådet på nytt.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/frooljorna-den-metabola-pandemin-1/
Skadorna som dryckerna orsakar
Därmed behövs det knappast påpekas att energidryckerna, efter en längre tids regelbunden förtäring, kan orsaka skador på flertalet av kroppens organ. I likhet med socker- och alkoholförtäring lämnas ingen kroppsdel opåverkad. Nedan presenteras därför några av de biverkningar som energidryckerna kan orsaka på såväl kort som lång sikt.
Hjärt- och kärlproblem
Att energidryckernas höga koffein- och sockerinnehåll både på kort och lång sikt påverkar hjärta och blodkärl kommer kanske inte som en överraskning. Flera studier har visat att både puls och blodtryck stiger kraftigt efter förtäring. Ventrikulär arytmi, akut ST-höjningsinfarkt och långt QT-syndrom är andra biverkningar som har rapporterats i samband med förtäring av energidrycker. Dricker man dem regelbundet utsätter man därför hjärta och blodkärl för en regelbunden stress.
Neurologisk och psykologisk påverkan
Det är idag allmänt känt att de flesta som förtär minst 200 mg koffein/dag utvecklar flertalet symptom på koffeinförgiftning såsom ängslan, sömnproblem, matsmältningsproblem, muskelspasmer, rastlöshet och outtröttlighet. Utöver detta är ett högt koffeinintag förknippat med dagligen återkommande huvudvärk som kan uppstå plötsligt och med tiden även bli kronisk. Regelbundet intag sägs även kunna bidra till ischemisk stroke och på sikt orsaka epileptiska anfall.
Bland de som konsumerar mer än 300 mg koffein/dag föreligger även risk för hallucinationer. En möjlig förklaring till detta kan vara de höga nivåer av stresshormonet kortisol som utsöndras i samband med förtäringen. Hormonet förstärker nämligen de fysiska biverkningarna av stress.
Matsmältningsproblem och metabol påverkan
På grund av sitt höga koffein- och framförallt sockerinnehåll (i form av sackaros, glukos eller majssirap) har energidryckerna en mycket negativ påverkan på matsmältningsapparaten och ämnesomsättningen. Risken för att utveckla övervikt och diabetes ökar därmed markant i och med att sockerintaget ökar. Socker ökar förmågan att bryta ned aktiviteten, mångfalden och genuttrycket av olika nyttiga tarmbakterier som spelar en viktig roll i både matsmältning och ämnesomsättning. Ett experiment som bestod av 24 frivilliga (12 män och 12 kvinnor) uppvisade minskad insulinkänslighet i samband med koffeinintag där insulinutsöndringen ökade med 5,8 procent för varje mg/kg ökning av koffeinintaget. En lägre insulinkänslighet innebär försämrad ämnesomsättning och en lättare lagring av kroppsfett.
Påverkan på njurar
Koffeinet i energidryckerna har flera gånger visat sig ha en urindrivande effekt på både människor och djur. Därmed bör de undvikas under längre träningspass i varma miljöer då risken för uttorkning ökar. I studier där frivilliga deltagare ingått har det visat sig att en uttorkningsnivå på endast 1,5 procent under längre träningspass har förmågan att höja kroppstemperaturen, hjärtat och upplevd ansträngningsnivå. Vidare gynnar också koffein natriumförluster i urinen som kan påverka plasmavolymen och orsaka en betydande förändring i hjärt- och kärlprestandan under träning.
Försämrad tandhälsa
Att det höga sockerinnehållet och höga surhetsgraden (lågt pH-värde) i energidryckerna orsakar skador på tänderna och emaljen kommer kanske inte heller som en överraskning. Det starka sambandet mellan förtäring av energidrycker och kemiskt slitage av både emalj och dentin bekräftas bland annat av en svensk undersökning.
Överkonsumtion av energidrycker (som enligt undertecknad överstigs vid en burk Monster/dag) bidrar på sikt till dålig tandhälsa som inte ens den mest nitiska tandhygien rår på.
Det måste även tilläggas att de flesta energidrycker ofta innehåller tillsatser, varav de flesta är i syntetisk form. Det betyder att till exempel de tillsatta vitaminerna tas upp mycket dåligt av kroppen och aldrig kan ersätta de naturliga, lättabsorberade vitaminer som finns i bland annat animalisk föda.
Skadliga tillsatser
De tio vanligaste tillsatserna i energidrycker är koffein, ginseng, B-vitaminer, socker, taurin, grönt-té-extrakt, guarana, grönt kaffe-extrakt, gingko och karnitin. På denna sida kan ni läsa vad de fyller för funktion och vilka eventuella biverkningar de kan föra med sig.
Finns det fördelar med energidryckerna?
Efter att ha läst ovanstående kan man fråga sig ifall det överhuvudtaget finns några fördelar med energidryckerna?
Det finns ju de som hävdar att de har några önskvärda effekter såsom förbättrat minne, förhöjd uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och förbättrat humör.
Det må vara sant och bevisat i ett antal studier att dessa effekter framträder (som denna). I dem mäter och utvärderar man vanligtvis faktorer som den motoriska förmågan, subjektiv vakenhet, koncentrationsförmåga och fysisk uthållighet. Deltagarna i studierna får vanligtvis springa på antingen ett löpband eller cykla på en motionscykel där man mäter ovanstående faktorer innan och efter konsumtion av energidryck.
Det må också vara sant att de kan ha förmåga att rädda liv inom situationer och yrken där ökad koncentrationsförmåga och fokus behövs under vissa kritiska ögonblick (bland till exempel piloter, flygledare och buss- och lastbilschaufförer).
Man ska dock vara medveten om att det rör sig om ganska kortsiktiga fördelar som kan fylla ett syfte i kritiska situationer. Å andra sidan kan de långsiktiga effekterna av regelbunden förtäring bli förödande, varför man inte bör göra det till en vana att dricka dem. Det fanns goda skäl till att riksdagen år 2009 införde en 15-årsgräns för köp av drycker med hög koffeinhalt.
Lika goda skäl finns det även till den oro som har spridits bland tonårsföräldrar när de fått vetskap om det senaste dödsfallet bland ungdomar i samband med konsumtion av energidrycker.
Mindre skadliga alternativ finns
Att nackdelarna med energidrycksförtäring vida överstiger fördelarna visste ni säkert redan på förhand. Vad ni kanske inte har lika stor vetskap om är de många alternativen som finns till energidrycker. De må kanske inte vara jättenyttiga allesammans men de är åtminstone bättre än en burk fullproppad med socker, koffein, konserveringsmedel, E-nummer och dylika skadliga tillsatser.
Uppföljaren till denna artikel kommer därför att handla om dessa bättre alternativ där jag går lite mer in på djupet kring deras för- och nackdelar. Läs även: Hälsoingenjör vill öka kunskap om metabol ohälsa
