En ny rapport från SCB visar att allt fler svenskar upplever jobbet som psykiskt ansträngande jämfört med för några årtionden sedan och den största andelen finns bland kvinnor inom kvinnodominerade yrken. Det finns många bakomliggande orsaker där ny teknik och ökad arbetsbelastning är några av dem.
Kvinnor mer drabbade
OBS! Artikeln är från november i fjol och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
–https://frihetsnytt.se/fler-upplever-jobbet-som-psykiskt-pafrestande/
Att det totala antalet svenskar som upplever sina jobb som psykiskt ansträngande har ökat är i sig ingenting konstigt då andelen förvärvsarbetande i åldrarna 16-74 år har ökat sedan början av 1980-talet (från 39 procent 1980 till 52 procent 2022), enligt statistik från SCB. Dock upplever en allt större andel sina jobb som psykiskt påfrestande, särskilt kvinnor som upplever detta i högre utsträckning än männen.
I början av 1980-talet var siffrorna mellan könen ungefär lika men har ökat över tid. Idag svarar 57 procent av kvinnorna och 49 procent av männen ja på samma fråga. Särskilt på kvinnodominerade arbetsplatser inom till exempel vård, omsorg och utbildningsväsendet är det en högre andel än genomsnittet som upplever jobbet som psykiskt ansträngande.
En ökning som en av SCB:s utredare, Anne Danielsen Rackner inte vill spekulera i vad den beror på.
Ökad press och arbetsbelastning
Lärare hör till de yrkesgrupper där flest upplever psykisk ansträngning, en situation som känns igen hos fackförbundet Sverige lärare med cirka 300 000 medlemmar runtom i landet. Enligt huvudskyddsombudet Simon Sandström finns det många faktorer som påverkar svenska lärare negativt.
Bland annat den höga arbetsbelastning som uppstått på grund av lärarbrist på många håll, kombinerat med dåliga löner, en stökig och på många sätt undermålig arbetsmiljö. Något som inte bara får konsekvenser för den enskilde men även för arbetsmarknaden i stort. Den yttersta konsekvensen blir att många lärare lämnar yrket, samtidigt som behovet av fler lärare ökar.
En liknande situation kan skönjas inom sjukvården där konsekvenserna av ökad psykisk (och fysisk) påfrestning bland de anställda riskerar att bli betydligt kännbarare för samhället i stort.
Möjliga orsakerna bakom siffrorna
Fastän SCB:s utredare (av någon anledning) inte vill spekulera i orsakerna bakom de ökade ohälsotalen bland siffrorna måste vi tillåta oss att göra det. En självklar sådan orsak kan vara den ökade arbetsbelastningen inom många kvinnodominerade yrken jämfört med för några årtionden sedan. Lägg därtill svårigheten att få ihop livspusslet med att försöka vara både mödrar och samtidigt vara på en arbetsplats minst åtta timmar dagligen.
Det kan också vara så att männen inte rapporterar in psykisk påfrestning i lika hög utsträckning som kvinnor, vilket har sina biologiska förklaringar. Män ser sig själva som naturliga familjeförsörjare och är därför beredda att lägga många, slitsamma timmar på arbetsplatsen (ofta inom fysiskt farliga yrken) så länge deras familjer har mat på bordet och tak över huvudet. Bara den insikten och tanken göra att de ofta förringar merparten av den psykiska påfrestningen då man genomlider den för ett större syfte.
Samtidigt har andelen anställda inom industrisektorn minskat de senaste årtiondena, vilket innebär mindre andel psykiskt påfrestande jobb, som vanligtvis är mansdominerade.
Ny teknik och mindre meningsfullt
Den nya teknikens del i det hela får dock inte glömmas bort, särskilt digitaliseringen. Denna gör att folk förväntas vara kontaktbara dygnet runt och väntas jobba över på sin fritid (när man behöver koppla bort jobbet) vilket gör att gränserna mellan jobb och fritid suddas ut. Man får ingen riktig tid till avkoppling och återhämtning och befinner sig i ett konstant stresstillstånd.
Att alltfler svenskar samtidigt vantrivs på arbetsplatsen bidrar givetvis till ökad psykisk påfrestning. Känns ens arbete inte meningsfullt och man samtidigt inte trivs med kollegor och chefen kommer givetvis arbetet att kännas mer psykiskt påfrestande. Att skapa en bra arbetsmiljö är därför en del i att vända utvecklingen.
Likaså att våga lyfta de problem och svårigheter som kanske präglar arbetsplatsen, samt att underlätta möjligheterna till vidareutbildning eller jobbyte. Att många idag drar sig för att söka nytt jobb är (förutom tryggheten) delvis på grund av de många höga trösklar som måste överkommas.
Läs även:
–https://vinnarskolan.se/artiklar/12-rad-for-att-ma-sa-bra-som-mojligt/
