Kemi och biologi förklarar varför animalier är bättre som föda
I den första delen av artikeln beskrevs problemen med antinäringsämnen och naturliga växtgifter. Men det finns fler skäl till varför frukt och grönsaker bör placeras i den absoluta toppen av matpyramiden istället för att utgöra basen tillsammans med en massa kolhydrater.Skälen stavas: Urlakade jordar, dålig biotillgänglighet och användning av diverse giftiga bekämpnings- och konserveringsmedel.
Länk till originalartikeln på Frihetsnytt (där jag även är skribent):
https://frihetsnytt.se/frukt-gront-inte-sa-bra-som-du-tror-del-2/
Varför dessa kritiska artiklar
om kost och hälsa?
När jag skriver dessa rader så gör jag det inte i syfte att påtvinga någon min livsstil, världsbild eller rekommendationer. Alla bestämmer själva vad de vill lägga på tallriken. Jag försöker inte heller sabotera för näringsidkare inom restaurang- och livsmedelsbranschen som säljer mängder av livsmedel, maträtter och produkter som jag anser vara skadliga. Men jag vill gärna informera folk om saker jag anser viktiga och livsavgörande.
En sådan sak är maten vi äter och med denna artikel är mitt mål att endast så ett eller annat kritiskt tankefrö som ni läsare förhoppningsvis tar till er. Vill ni helt förkasta det jag säger så får ni också göra det, valet är ert.
Läs del 1 här: Frukt & grönt – inte så bra som du tror – del 1
Antinäringsämnen –
bara en del av problemet
I min förra artikel i ämnet gick jag in på så kallade ’antinäringsämnen’ i frukt och grönt och de många sätt på vilka de kan skada konsumenten som äter dem, samt lite om de övriga växtgifterna som är naturligt förekommande. Bara dessa fakta i sig borde vara anledning nog att minimera andelen frukt, grönsaker och spannmål i kosten, för gör man inte det kan de orsaka svåra hälsoproblem och krämpor längre fram. Undertecknad brukar själv endast äta dem under enstaka middagar, födelsedagar och dylikt där man äter av det som serveras.
Som om antinäringsämnena inte vore nog så finns det tre andra problem med frukt, grönsaker och spannmål som man också lätt ser mellan fingrarna med. Först och främst är det erosionen av matjordar och urlakningen av mineraler från dem som pågått under det senaste århundradet. För det andra så är det den dåliga biotillgängligheten av mineraler och vitaminer i frukt och grönsaker, det vill säga hur lätt kroppen tar upp dem. För det tredje så är det den intensiva användningen av bekämpnings- och konserveringsmedel som använts för att döda skadeinsekter och skadedjur, samt för att hålla grödorna fräscha och mogna under de långa transporterna till butikerna.
Erosion och urlakning av matjordar
ger mindre näring i grödorna
Som ni säkert vet är jorderosion den nednötning och bortforsling av jord och berg i landskapet som orsakas av främst naturkrafter som rinnande vatten, vågor, vind, och is. Förr var jorderosion främst ett problem kopplat till jordbruk i tropikerna och semi-arida (halvtorra) områden men har idag blivit ett problem som omfattar nästan hela världen, såväl storskaligt som på lokal nivå.
Dessa jordförluster leder till minskad produktivitet på åkrarna, plus sedimentförluster med ökad mängd kväve och fosfor som hamnar i diverse vattendrag. Detta leder till mindre näring hos grödorna och mer till vattendragen, vilket bidrar till övergödning, något som påverkar växt- och djurlivet mycket negativt.
Urlakning sker då en beståndsdel avges från ett fast ämne för att istället upplösas i ett flytande. I jordbruks- och försurningssammanhang innebär det att de växtnäringsämnen som finns lagrade i jorden löses ut och forslas bort av surt regn.
Vitamin- och mineralinnehållet
har minskat betydligt
Ni har säkert läst eller skymtat många skrämmande artiklar och notiser om det allt lägre vitamin- och mineralinnehållet i nästan samtliga odlade grödor. Det ligger dessvärre en ganska stor sanning i dessa rubriker då vitamin- och mineralinnehållet minskat betydligt sedan förra sekelskiftet och i synnerhet sedan 1950-talet.
Dessa siffror från amerikanska USDA (från 1999) talar sitt tydliga språk och visar på hur snabbt matjordarna kan urlakas på mineraler under blott ett halvsekel, något som i allra högsta grad påverkar grödornas näringsinnehåll.
Denna tragiska utveckling har främst blivit möjlig på grund av de moderna jordbrukstekniker som använts inom främst industrijordbruket. Detta har inneburit bland annat en utbredning av monokulturer (åkrar där man bara odlar en sorts gröda, år efter år) vilket snabbt har urlakat jorden. Lägg till detta en ökad användning av en rad olika bekämpningsmedel och konstgödsel som har snabbat på processen.
Svenska Dagbladet skrev en serie artiklar för redan 16 år sedan som berörde just matens sjunkande kvalité där urlakade jordar var föremålet för en av artiklarna.
Även ifall man enbart köper ekologiska grönsaker (där bekämpningsmedel inte har använts) så hjälper det föga ifall jorden de kommer ifrån har varit urlakad på mineraler. Man bör därför aldrig äta dessa i hopp om att få i sig näringsämnen utan bör snarare göra det för att få en smakrikare maträtt med lite mindre gifter i sig. Dock innehåller de fortfarande naturliga växtgifter och antinäringsämnen som är minst lika skadliga som bekämpningsmedlen. Det sistnämnda leder oss in på nästa punkt.
Läs även en utav mina senare artiklar om benbuljong (den verkliga superdrycken):
https://vinnarskolan.se/artiklar/benbuljong-verkliga-superdrycken/
Den ökade användningen av bekämpnings-
och konserveringsmedel
Bekämpningsmedel har under det senaste århundradet använts inom framförallt industrijordbruket för att få bukt med framförallt svamp-, ogräs-, mögel- och insektsangrepp på grödorna. De kan därför hjälpa till att öka avkastningen genom att hålla ogräs och andra skadliga organismer i schack, dock till en mycket hög kostnad.
Bekämpningsmedel mot insekter och sjukdomsalstrande mikrober kan också förstöra många av de viktiga mikrober som finns i jorden. De kan också påverka populationerna av honungsbin och fjärilar, vilket påverkar pollineringen negativt.
Som om det inte vore nog så hamnar resterna från bekämpningsmedlen ofta i själva grödan eller i grundvattnet. Att exponeras för dessa medel kan resultera i en rad hälsoproblem i framförallt nervsystemet och luftvägarna, förutom den ökade risken för många cancerformer. Glyfosat är den mest kända herbiciden och är en aktiv komponent i ogräsmedlet ’Roundup’ som orsakat en rad miljö- och hälsoproblem för både arbetare och konsumenter.
Sköljning eller skalning
räcker inte alltid
Att man sköljer och/eller skalar frukterna och grönsakerna innan förtäring är därmed ingen garanti för att inte få i sig resterna av giftiga bekämpningsmedel, även ifall mycket av dem försvinner. Ekologiska grödor minimerar dessa skadliga gifter åtminstone. Även ifall försäljningen av bekämpningsmedel inom EU har minskat det senaste decenniet så säljs det fortfarande över en kvarts miljon ton av dem årligen.
Förutom bekämpningsmedel sprejas många grödor ofta även med konserveringsmedel. Dels för att inte ruttna under transporten men även för att kunna hållas mogna så länge som möjligt så att de kan ligga ute under lång tid på butikshyllorna. Det finns inte heller någon garanti för att de försvinner helt vid skalning eller sköljning.
Den dåliga biotillgängligheten och
avsaknaden av flertalet näringsämnen
Om vi nu leker med tanken att det inte fanns några som helst bekymmer med urlakade matjordar och att användningen av bekämpningsmedel var noll, så återstår fortfarande bekymret med den dåliga, för att inte säga usla, biotillgängligheten av näringsämnen. Det vill säga hur lätt kroppen absorberar dem. Ett livsmedel kan på papperet innehålla jättemycket vitaminer och mineraler men vad hjälper det ifall du knappt kan tillgodogöra dig dem?
Det kan liknas vid att ta upp en sten, ta en tugga av den och tro att du får i dig en massa näring bara för att mineralerna som utgör den innehåller en del spårämnen. Förutom att stenen förstör din matsmältning (vilket försämrar näringsupptaget) så ligger spårämnena hårt inbäddade i mineralkomplex tillsammans med en rad andra spårämnen, vilket gör dem svåråtkomliga.
I grönsakernas fall bidrar en rad antinäringsämnen till ett försämrat näringsupptag, samtidigt som själva vitaminerna och spårämnena ligger inbäddade i trådiga fiberkomplex som gör dem svåråtkomliga. Följande tabell visar på biotillgängligheten för en rad vitaminer och spårämnen i både vegetabilier och animalier.
Animalier är på det stora hela totalt överlägsna vegetabilier när det gäller biotillgänglig näring och i vegetabilier finns inte ens flera av vitaminerna (eller spårämnen) tillgängliga överhuvudtaget. I synnerhet hemjärn och de livsviktiga vitaminerna A, D3, K2 och B12. Tabellen inkluderar inte heller några av de aminosyror och fettsyror (Omega-3-fettsyran DHA till exempel) som också bara återfinns i animalier.
I framtida artiklar ska jag närmre gå igenom de livsviktiga vitaminer, mineraler och aminosyror som bara återfinns i animalier och vad bristsjukdomar av dem, kan ge för symtom och krämpor. Bristsjukdomar som kan vara väldigt svåra att reversera ifall de har fortskridit över tid.
Sammanfattning
Jag skriver som sagt inte denna artikel för att komma med pekpinnar och instruktioner, utan enbart i syfte att upplysa och förhoppningsvis så några tankefrön i folks medvetanden. Tankefrön som skolmedicinen, medierna och det MI-komplexet inte vill ska spridas, då friska och självständigt tänkande människor är ett hot mot deras status, existens och affärsintressen.
Genom att minimera andelen frukt och grönsaker i kosten (plus övriga kolhydrater och processad industrimat) är du några steg närmre att återfå både hälsa och livskvalité. Att äta frukt och grönsaker i syfte att få i sig näring är på det stora hela meningslöst och kommer att skada dig betydligt mer än det hjälper.
Jag vet att det kan låta kontroversiellt, särskilt när det kommer från en lekman, men betänk bara det jag skrivit i mina senaste två artiklar. Summa summarum, dessa är anledningarna till varför frukt och grönsaker inte är så nyttiga som det påstås utan tvärtom kan vara skadliga och urholka din livskvalité:
- Förekomsten av antinäringsämnen (som hämmar ditt näringsupptag och skadar kroppen på en mängd olika sätt)
- Metoderna som eliminerar de flesta antinäringsämnen eliminerar även merparten av de redan få vitaminer som är biotillgängliga
- Jorderosion och urlakning av matjordarna det senaste seklet har lett till betydligt vitamin- och mineralfattigare grödor
- Användningen av bekämpnings- och konserveringsmedel har förgiftat många av grödorna
- Den dåliga biotillgängligheten hos vegetabilier jämfört med animalier
- Växtprotein innehåller inte alla livsnödvändiga aminosyror och de aminosyror som finns tas upp dåligt av kroppen.
- De flesta vegetabilier (i synnerhet växt- och fröoljor) innehåller ogynnsamma proportioner av vissa fettsyror, inklusive Omega-3 och Omega-6.
Alexander Söderberg
(före detta analytisk kemist och elitidrottsman)