Den svenska kronan har under det senaste året tappat stort mot såväl stora som små valutor och det mesta pekar på att den närmaste tiden blir fortsatt svajig. Det går dock att vända utvecklingen, vilket kräver en gemensam uppoffring från politiker, småsparare och näringsliv. En stark svensk krona är något som kommer de flesta svenskar tillgodo.
OBS! Artikeln är skriven i november i fjol och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/svenska-kronan-kan-starkas-rejalt-med-dessa-metoder/
En resa mot botten
Den svenska kronan har på senare år varit på en tydligt nedåtgående bana. Framförallt från september i år då tecknen på kronans försvagning blev allt tydligare. Då var det internationella valutamarknader som reagerade på Sveriges ekonomiska osäkerhet, samtidigt som förtroendet för Riksbankens penningpolitik sjönk.
Få var de som trodde att en längre och djupare nedgång precis hade börjat. Åtminstone inte förrän det amerikanska presidentvalet avgjordes, vilket gav valutamarknaden förnyat förtroende för den amerikanska ekonomin. Något som åter stärkte dollarn.
Raset eldades i sin tur på ytterligare1 av svenska sparares investeringar – däribland flertalet pensionsfonder – som till stor del placerats utomlands i jakt på bättre avkastning. I synnerhet i USA, där flertalet svenska företag har stora delar av sin verksamhet. Utflödet av svenska kronor har därmed varit större än inflödet, det vill säga investeringarna i Sverige.
Resultatet har blivit en valuta som förlorat mycket mark mot såväl stora som små valutor. Alltifrån den amerikanska dollarn, euron och pundet till den krigshärjade ukrainska hryvnian.
Vikten av en stark valuta
Att ha en stark nationell valuta är viktigt av flera skäl. Inte minst blir en svag krona kännbar för svenska hushåll då den gör allt från importerade varor till utlandsresor dyrare. Därtill pressas hushållens köpkraft allt mer, ju mer kronan försvagas. Varför det är viktigt, kan sammanfattas i följande punkter:
- Importerade varor och utlandsresor blir billigare. Inte minst livsmedel och drivmedel, som ofta köps in i dollar och euro.
- De svenska hushållens köpkraft blir bättre då de får mer för pengarna och därmed kan lägga undan en större slant. Allt färre behöver leva på den ekonomiska marginalen.
- Importberoende svenska företag får minskande kostnader, vilket påverkar konkurrenskraften positivt (varor och tjänster kan produceras billigare).
- Sveriges ekonomiska anseende ökar i världen, vilket drar till sig fler investerare och ger den svenska valutan ett större rykte som så kallad safe haven-valuta2.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/sa-ska-foretagens-regelbordor-minska/
Så kan utvecklingen vändas
SEB:s strateg, Amanda Sundström, säger att läget är långtifrån kört, men att det kommer krävas vissa uppoffringar för att vända den negativa trenden. Några av dem står utanför vår direkta kontroll men det finns faktiskt några saker som går att göra:
- Att öka utbudet av svenska statsobligationer (som har mycket högt kreditbetyg) så att det blir större och därmed attraktivare för utländska investerare. Här har Riksbanken ett viktigt uppdrag.
- Främja investeringsklimatet så att framgångsrika företag har kvar sin verksamhet i Sverige. Detta kan göras från politiskt håll genom stadig tillgång på energi, lägre skatter på arbete och företagande, samt mindre byråkrati och andra hinder som urholkar incitamenten.
- Få fler svenska småsparare och investerare att investera i framgångsrika svenska företag som bedriver sina verksamheter i Sverige.
- Sedan behöver även den europeiska ekonomin återhämta sig, de amerikanska styrräntorna sjunka och börsutveckling förbli positiv över tid.
För att den europeiska ekonomin ska ha en chans att återhämta sig krävs mindre byråkrati, mindre pålagor för gröna omställningar och överstatlighet från EU-håll. Fortsätter dessa istället att öka, kan det komma att blåsa liv i debatten om ett svenskt EU-utträde.
- Här har även Riksbankens räntepolitik spelat en betydande roll. Riksbanken har sänkt räntan snabbare än många andra centralbanker, vilket gör svenska räntebärande tillgångar mindre attraktiva.
