Under årets tredje kvartal fortsatte de svenska hushållens förmögenheter att öka till nya rekordnivåer. Samtidigt ökade skulderna i lägre takt än under tidigare kvartal. Detta framgår av SEB:s sparbarometer som kvartalsvis summerar de svenska hushållens tillgångar och skulder. Siffrorna avslöjar en del vad gäller typiskt svenska karaktärsdrag.
OBS! Artikeln är skriven i december i fjol och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/overraskningen-svenska-hushallen-slar-gammalt-rekord-igen/
Förmögenheter i biljonklassen
Trots en ihållande lågkonjunktur, ökade de svenska hushållens nettoförmögenhet1 med 619 miljarder kronor (+2,6 procent) under det tredje kvartalet. Därmed uppgår den totala nettoförmögenheten till 24,14 biljoner (24 140 miljarder) kronor. Även bruttoförmögenheten ökade med 639 miljarder till 29 442 miljarder kronor (+2,2 procent).
Mycket tack vare att samtliga tillgångsslag ökade under kvartalet. Dessa utgörs av aktietillgångar (+3,0 procent), räntetillgångar (+0,7 procent), fastighetstillgångar (+2,2 procent), och nysparande. Under kvartalet uppgick hushållens nysparande även till 84 miljarder kronor, vilket ger ett totalt nysparande på 560 miljarder kronor det senaste året.
SEB:s privatekonom Américo Fernández, skriver i bankens pressmeddelande att ökningen framförallt drivs på av stigande aktiekurser och bostadspriser.
Minskad skuldökningstakt
Trots att hushållens skulder steg med 20 miljarder kronor (+0,4 procent) under tredje kvartalet, var ökningstakten betydligt lägre än de 1,3 procent som varit den genomsnittliga ökningstakten mellan kvartalen för de senaste tio åren2
Då bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder, har förändringar av dem en stor påverkan på hur de samlade skulderna utvecklas. Fernández menar att allt detta sammantaget pekar på att en viss ekonomisk återhämtning inletts:
– Trots det sjunkande ränteläget fortsätter hushållens skulder att växa i en relativt måttlig takt. Den ekonomiska återhämtningen har förskjutits vilket yttrar sig i hushållens dämpade inställning till både högre skulder och konsumtion. Tvärtemot förväntningarna steg dessutom räntekvoten3 från 7,2 till 8,2 procent under kvartalet.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/svenskarna-mer-formogna-an-nagonsin-2024/
Den som spar han har
Att svenska hushåll lyckas öka sin samlade nettoförmögenhet – trots pågående lågkonjunktur, högt skattetryck och ett samhälle i förfall – säger en del om svenskarnas inställning och uthållighet. En inställning som oftast säger att man ogärna sätter sig i skuld för onödiga saker, tänker långsiktigt och hellre lägger undan slantarna för en regnig dag.
Därmed kan man föreställa sig vad svenskarna är kapabla till ifall skattetrycket sänktes betydligt och mer vänligt sinnade beslutsfattare satt vid makten. Då skulle det sannolikt skapas välstånd, nya uppfinningar och framgångsrika företag som aldrig förr.
- Det vill säga den förmögenhet som kvarstår efter att skulderna har dragits av från tillgångarna. Bruttoförmögenhet är förmögenheten med skulderna inkluderade.
- Efter två år av successivt sjunkande årlig skuldökningstakt steg den nu för tredje kvartalet i rad (+1,3 procent.
- Räntekvoten visar hushållens räntekostnader som andel av dess disponibla inkomst.
