Att de flesta köttimitationer som finns ute på marknaden tillverkas i stora fabriker och innehåller en del skumma ingredienser, är en insikt som börjar sjunka in hos allt fler konsumenter. En insikt som dock inte är lika utbredd är att ingredienserna i dem (som främst kommer från frukt, grönt och spannmål) även skadar miljön, djuren och hälsan betydligt mer än vad gräsbetat kött och vildfångad fisk någonsin kommer att göra.
Länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/sanningen-bakom-de-vaxtbaserade-kottsubstituten-del-2/
Falsk och vilseledande marknadsföring
Det är mycket vanligt att reklamen kring de ’växtbaserade’ köttimitationer som säljs på marknaden omgärdas av en rad löften och påståenden om att konsumenten genom sitt inköp av produkten, bidrar till en ’hållbar utveckling’, ’förbättrat klimat och miljö’ och ’en förbättrad hälsa’. Likaså ifall man väljer att anamma en helvegetarisk eller vegansk kosthållning. Det är många löften, fina ord, bilder och färgglada förpackningar som lockar framförallt unga kvinnor att ställa om till denna livsstil då uppskattningsvis mellan 75-80 procent av alla veganer är kvinnor.
Att det är just kvinnor som attraheras till ’växtbaserade’ kosthållningar är föga förvånande då män och kvinnor är olika såväl biologiskt som psykologiskt. Kvinnor är till exempel generellt mer benägna att ge efter för trender, grupptryck och diverse sociala påtryckningar än män.
Marknadsföringen för köttimitationerna (samt ’växtbaserade’ kosthållningar) är dock vilseledande i bästa fall och i värsta fall gravt falsk och förljugen (som i denna film). Att det skulle vara bättre för miljön, hälsan, djuren och mänskligheten att konsumera dessa produkter menar undertecknad bara är floskler, lögner och fina ord som används i marknadsföringssyfte.
Faktum är att det är betydligt värre för alla inblandade på alla plan och att det i slutändan inte gynnar någon. Bortsett från det fåtal som njuter av och drar stora fördelar av mänskligt lidande. Jag kan lova att vi det närmaste decenniet kommer att få se många och långdragna rättsprocesser mot företagen som producerar köttimitationerna. Både från kritiskt tänkande konsumenter (som synat ingredienserna och tillverkningsprocessen), juridiskt kunniga och framförallt från de konsumenter som ruinerat sin hälsa genom att konsumera produkterna över tid.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/sanningen-bakom-vaxtbaserade-substitut/
Men varför är dessa produkter och framställningen av dem så skadliga? Vi kan börja med den omfattande och destruktiva miljöpåverkan som de växtbaserade ingredienserna faktiskt har.
Spannmålsodlingarnas förödande effekter på miljön
Då många av ingredienserna i köttimitationerna består av vanligtvis grönsaker eller spannmål påstås framställningen av dessa ge ett betydligt lägre klimatavtryck (dvs lägre CO2-utsläpp), förbruka mindre resurser och bidra till ett hållbarare jordbruk och bättre miljö än vad framställningen av till exempel kött och fågel gör.
Sanningen är dock den att spannmåls-, frukt- och grönsaksodlingar förbrukar enorma resurser och skövlar miljön betydligt mer och snabbare än vad lokalt gräsbetande boskap gör. Dessa fakta kommer sällan fram i myriaden av diverse beräkningar och presentationer som ofta är snabba med att påtala de miljöfarliga och ohållbara aspekterna av att äta kött och animaliska produkter jämfört med vegetabiliska.
I en tidigare artikel skrev jag om den förödande effekt som dagens industrijordbruk och moderna jordbrukstekniker har på miljön, naturen och djurlivet.
På grund av dessa har matjordarna urlakats på mineraler och eroderats i en rasande fart, vilket förklarar de allt näringsfattigare grödorna och utbredningarna av monokulturer. Det vill säga de åkrar där man år efter år bara odlar en gröda i taget och som gör att de efter kort tid (ibland efter bara några årtionden) förblir helt obrukbara. Lägg därtill den intensiva och återkommande konstgödslingen och användningen av (ofta) hälsofarliga bekämpningsmedel och kemikalier som knappast försvinner helt när man sedan sköljer av dem med vatten.
Vilseledande beräkningar
När det gäller alla de officiella beräkningarna av resursförbrukningen (av t ex land och vatten) som ofta presenteras, finns där ofta stora brister. I dessa räknar man oftast bara in köttet som kommer från storskaliga djurfabriker där djuren utfordras med spannmål, sojabönor och annan artfrämmande föda som ibland har importerats långväga ifrån.
Räknar man med detta kan kött givetvis framstå som betydligt mer energi och resurskrävande än till exempel vete, havre eller selleri. Beräkningarna hade nog sett betydligt annorlunda ut ifall man räknat med gräsbetat kött från en närliggande bondgård. Allt kött är nämligen inte skapat, det vill säga producerat, lika långt ifrån konsumenten.
Dessutom är 2/3 av jordens betesmarker mer eller mindre obrukbara för odling och jordbruk, varför det är bättre att den utnyttjas av (bland annat) gräsbetande boskap istället för att stå oanvänd.
Kött som kommer från gräsbetande boskap på mindre bondgårdar äter bara gräs och vattnet får de i sig genom gräset det äter (eller från ett gammalt badkar med regnvatten). Genom att köpa kött från dessa gårdar stödjer man heller inte utvecklingen av storskaliga och skadliga industrijordbruk, vars grödor ofta används som ingredienser i köttimitationerna.
Därtill är det vanskligt att rakt av jämföra exempelvis ett kilo vete med ett kilo kött, då energiinnehållet dem emellan skiljer sig kraftigt åt och samtidigt inte tar hänsyn till de långsiktiga effekterna på miljön och djurlivet som det förstnämnda har.
Jag har därför svårt att se hur gräsbetat kött slaktat från en mindre bondgård tio mil bort skulle vara mer resurskrävande och sämre för miljön än en kikärts- eller sojaburgare med samma massa, beståendes av importerade ingredienser (och ibland tillsatser) som blivit kraftigt besprutade och sedan har förädlats och bearbetats industriellt i storskaliga, energikrävande fabriker.
För övrigt tas väldigt vatten- och energikrävande grödor som mandlar, tomater och avokados sällan upp i debatten. Ej heller den energi som sedan krävs för att transportera grödorna hela vägen till främmande världsdelar och sedan förvara dem lång tid under optimala temperaturer.
Att växtbaserade livsmedel ofta marknadsförs som resurssnåla, klimat- och miljövänliga är därför djupt oärligt och vilseledande ifall man synar de fina orden och skrapar lite på ytan.
Miljöpåverkan från importerade ingredienser och produkter
Är det något jag än idag inte begriper så är det hur de ofta importerade köttsubstituten (i form av bland annat tempeh, quorn, tofu och sojaburgare), samt ingredienserna i dem skulle vara mer miljövänliga och klimatsmarta än de animalier som kan framställas i vårt närområde.
En Impossible-Burger som importeras hela vägen från Nordamerika består av ett tjugotal ingredienser där huvuddelen kommer från spannmål som potatis, vete och/eller sojabönor och en mindre andel från oljor som kokosolja, solrosolja. Alla dessa är ganska energikrävande att både ta fram och sedan transportera till produktionsanläggningarna. Det ska faktiskt till ganska många steg från det ögonblick de ingående grödorna odlas tills det att en ”köttfri” burgare rullar ut från fabriken.
Bara att få fram dem på plats är en väldigt utdragen process, om än något kortare. De ingående grödorna ska ju först odlas, besprutas (som oftast är fallet), sedan skördas, transporteras och sättas samman till en ”växtbaserad burgare” i storskaliga, energikrävande fabriker. I dem skall också tillsättas en del syntetiska vitaminer och andra tillsatser som bara i sig är ganska energi- och resurskrävande att framställa. Därefter ska de färdigtillverkade burgarna transporteras ut till butikerna och resten av landet/världen.
Även om all odling av grödorna skedde lokalt och växtburgarna tillverkades i närområdet så är de fortfarande framtagna av ett storskaligt industrijordbruk (inte lokala småbönder) vars destruktiva miljöpåverkan jag berättat om ovan. Att då inhandla färdiga köttimitationer som dessutom transporterats över hela världen borde i så fall vara definitionen av att leva miljöovänligt och onaturligt. Att de fortfarande basuneras ut som mer miljö- och klimatvänliga än kött och potatis från närliggande bondgårdar är därför mycket märkligt.
Vi bekymrar oss ofta, och med rätta, över det miljöovänliga i att inhandla frukt och grönt som odlats i andra världsdelar, särskilt ifall vi har möjlighet att odla grödorna inom landets gränser. Vi har sett många tidningsartiklar genom åren som tar upp detta dilemma. Dock tycks debatten kring diverse köttimitationers enorma miljöpåverkan, särskilt de som importerats långväga ifrån, lysa med sin frånvaro vilket är märkligt.
Fler djur dödas vid framställning av fejkkött än riktigt kött
Det må låta kontroversiellt och motsägelsefullt men betydligt fler djur dödas faktiskt vid framställningen av köttimitationer än vad som är fallet vid slaktat och gräsbetat kött. Sanningen är nämligen denna: Oavsett vad du har på tallriken din så har djur och andra levande varelser fått sätta livet till. Det är en oundviklig del av naturens kretslopp där någon eller någonting måste dö för att någon eller någonting annat ska få fortleva. Mat i form av animalier såväl som vegetabilier omfattas av dessa naturlagar där ingen matbit är undantaget detta bistra faktum, även ifall många gärna vill tro det.
Att odlingsprocessen av frukt och grönsaker inte involverat slakten av ett två- eller fyrfota djur betyder inte att insekter, sorkar, möss, kaniner, fåglar, rapphönor och en rad andra djur inte fått sätta livet till under resans gång. Tvärtom har långt fler djur fått sätta livet till under denna resa än vad som är fallet med en lokalt slaktad köttbit.
Om du tänker efter lite är påståendet varken särskilt konstigt eller kontroversiellt.
Först och främst tvingar framväxten av stora industrijordbruk, bort många djurarter från sina naturliga habitat. Därefter besprutas många av grödorna med giftiga bekämpningsmedel för att döda insekter och mindre djur (till exempel gnagare) som försöker äta av dem. Därefter fastnar många mindre djur (framförallt gnagare och fågelungar) i skördetröskorna eller blir överkörda av traktorn när det är dags för skörd. Däremellan kanske det även blir en och annan skottsalva med bössan mot de rådjur, vildsvin och fåglar som äter av grödorna.
Summa summarum dör en hel del insekter och smådjur under framställningen av frukt, grönt och spannmål. Jämför det med hur många djur (förutom boskapen) som dör vid framställningen av naturligt gräsbetat kött där ingen besprutning eller skördetröskor behövs.
Vill man äta så djurvänligt som möjligt, det vill säga med så få dödade djur som möjligt, gör man bäst i att äta nötkött, fläskkött och fågel. Det här är för övrigt ett faktum som Dr. Shawn Baker tagit upp många gånger i sina filmer.
Likaså den berömde gitarristen Ted Nugent under några av sina intervjuer (denna med Joe Rogan).
Hälsoproblemen kan även bli många och svåra
Det här med att en kost uppbyggd på enbart vegetabilier är skadlig för mänsklig hälsa är ingen nyhet precis och är för övrigt något som jag skrivit om i tidigare artiklar. I en artikel under hösten tog jag upp problemen med så kallade antinäringsämnen i framförallt frukt, grönsaker och spannmål. Det vill säga de grupper av ämnen (i olika former) som kan skada kroppen genom att bland annat verka inflammationsdrivande, hämma ditt näringsupptag och även aktiviteten hos dina matsmältningsenzymer. Det går att till viss del eliminera andelen antinäringsämnen genom blötläggning, förvällning, syrning eller stekning, vilket får till nackdelen att mycket av de kvarvarande näringsämnena försvinner i processen.
Utöver detta finns det minst en radda livsviktiga vitaminer, mineraler, aminosyror och enzymer som ej går att finna i en helvegetabilisk kost, än mindre i en sådan som till stora delar är uppbyggd kring en stor andel köttimitationer.
Att äta en helvegetabilisk kost som till stora delar består av köttimitationer är i sammanhanget knappast bättre än att äta skräpmat som till viss del består av kött som till exempel hamburgare och pommes frites. Även ifall det senare inte är särskilt näringsrikt så finns där åtminstone lite tillgängliga näringsämnen i köttskivan, vilket knappast kan sägas om det förstnämnda. Köttsubstituten (som oftast är bearbetade i stora produktionsanläggningar), har i princip ingen näring alls, åtminstone inte i biotillgänglig form som lätt kan tas upp av kroppen.
Detta är för övrigt något som forskare på Chalmers tekniska högskola redovisade i en omfattande forskningsrapport/fackartikel nyligen där de testade 44 olika köttsubstitut.
Där var det framförallt de låga halterna av järn som stack ut. Järnet i vegetabilier är för övrigt inte järn i hemform (så kallat ”hemjärn”) och tas därför inte upp särskilt lätt av kroppen. Att framförallt många unga kvinnor som regelbundet äter köttimitationerna får järnbrist är därför inget konstigt. För att inte tala om bristen på fullvärdigt protein, samt vitaminerna A, D och B12.
För denna grupp kan en helvegetabilisk kost i värsta fall orsaka menstruationsrubbningar och på sikt infertilitet. En annan mycket sårbar grupp är små barn som kan få men för livet ifall de får en eller flera bristsjukdomar under sin uppväxt. Summa summarum så kommer skräpmat alltid att vara skräpmat och att skräpet skulle vara en soja- eller quornburgare istället för en av kött gör det hela knappast hälsosammare, snarare tvärtom.
Läs även:
Likaså det mänskliga lidandet (direkt och indirekt)
Att en helvegetabilisk kosthållning förr eller senare kommer att resultera i diverse hälsoproblem står utom allt rimligt tvivel. Likaså det stora mänskliga lidande som omgärdar biverkningarna, såväl för utövaren som dennes närstående. Något som dock inte är lika säkert (eller förutsägbart) är när dessa hälsoproblem börjar visa sig. Det hela beror lite på genetik, fysisk status och hur mycket mineraler som personen ifråga har lagrat i kroppens vävnader under de hittillsvarande levnadsåren.
En del som blir veganer klarar inte ens ett år utan att hälsoproblemen börjar hopa sig medan andra kan hålla på i ett helt årtionde innan de upplever samma sak. Att hela 84 procent av veganer/vegetarianer börjar äta kött igen inom ett år eller två efter att de påbörjat försöket, är ganska talande siffror som nog avskräcker de flesta som tänker tanken. Gör de inte det då så kommer garanterat de framtida hälsoproblemen (det är en fråga om när, inte om) säkerligen att göra det. Först då brukar många inse hur skadlig och farlig deras kosthållning har varit.
Sist men inte minst så orsakar odlingarna av många populära vegetabiliska livsmedel ett stort mänskligt lidande av många anledningar. Dels på grund av miljöförstöringen, de återkommande besprutningarna av grödorna och de enorma mängder vatten som många av dem kräver. Något som sällan tas med i beräkningarna är de ofta usla och ofta hälsofarliga arbetsförhållanden som omgärdar många av jordbruksarbetarna, samt den låga ersättning som många av bönderna får för sina grödor. I Mexiko, där avokados har blivit det gröna guldet, har det uppstått storskaliga och rivaliserande kartellverksamheter kring odlingarna där många får sätta livet till i kampen om detta herravälde.
Slutord
Allt detta blir dock för omfattande att ta upp i denna artikel så jag sparar det till ett framtida tillfälle. I den tredje och sista delen i denna artikelserie får ni veta lite mer om de megakonglomerat inom livsmedelsindustrin som står för framställningen av köttimitationerna och deras agenda bakom dem. Det vill säga, varför deras företrädare och språkrör gärna ser att människor äter mindre riktigt kött och mer, eller helst enbart, av deras köttimitationer.
Alexander Söderberg
Före detta analytisk kemist och elitidrottsman
