En internationell mätning – där Sverige deltagit för första gången – visar att svenska tonårselever har stora luckor i sina IT-kunskaper. Detta trots elevernas höga användning av paddor, mobiler och datorer. Skolminister Lotta Edholm (L) är en av de som tar på sig ansvaret för misslyckandet och nu vill hon försöka rätta till det.
OBS! Artikeln är skriven i november i fjol och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/ministern-erkanner-misstaget-nu-betalar-vi-priset/
Lågpresterar – trots mobilanvändande
Enligt mätningen – som går under namnet ICILS1 – har cirka fyra av tio svenska åttondeklassare (39 procent) stora luckor i IT-kunskaper och presterar på en låg eller mycket låg nivå. Samtidigt har 41 procent en grundläggande IT-färdighet, medan återstående 20 procent självständigt kan lösa olika uppgifter.
Resultatet kan framstå som motsägelsefullt med tanke på att svenska ungdomar i hög utsträckning använder paddor, mobiler, och datorer, såväl i skolan som på fritiden. Chefen för Skolverkets analysavdelning, Anna Castberg, säger till TT att resultaten är oroväckande:
– Det är allvarligt, för det innebär att en stor andel elever saknar färdigheter som behövs för att vara en aktiv samhällsmedborgare.
Danmark i toppskiktet
Lika anmärkningsvärt är att de svenska eleverna, tillsammans med de danska, är de som i högst grad använder digitala verktyg i skolan dagligen. Skolorna i de nordiska länderna har dessutom högst andel elever som fått lära sig källkritik och att söka information på nätet.
Castberg tror därför att användningen av de digitala verktygen måste läras ut på rätt sätt eftersom det inte finns något likhetstecken mellan användningen av digitala verktyg och hög kompetens. Även om Sverige ligger på genomsnittet för de deltagande EU-/OECD-länderna, menar hon att det finns mycket kvar att göra:
– Det finns en utvecklingspotential för svenskt skolväsende. Inte minst när vi kan se att andra nordiska länder, och framför allt Danmark, presterar bättre. Det kan till exempel bero på hur man lägger upp undervisningen, och här finns det sannolikt mer att göra.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/hjarnforskaren-skarmavstand-behovs/
Skolministern: ”Jag bär delvis skulden”
I ett inslag i Aktuellt medger skolminister Lotta Edholm (L) att den digitala utrustningen, paradoxalt nog har varit en del av problemet. Tekniken, som har introducerats för barn i väldigt låga åldrar och ofta till miljardebelopp, har fått rakt motsatt effekt från vad som var tänkt från början:
– Vi har låtit små barn få läsplattor alldeles för tidigt i skolan. Vi har inte sett till att barnen faktiskt kan läsa, skriva, räkna innan vi introducerar digitala verktyg.
Edholm var 2012 skolborgarråd i Stockholms stad när hon beslutade om en satsning på surfplattor till elever i grundskolan. Då tyckte hon att satsningen var helt rätt, men har nu svängt och anser att en helomvändning behövs. Framförallt befarar hon att digitala verktyg i låga åldrar riskerar störa inlärningen.
– Jag var absolut en del av experimentet, liksom så väldigt många andra. Men i dag finns det så mycket som talar för att vi måste ta ett steg tillbaka, framförallt för de yngre barnen.
Går att göra ännu mer
Trots att Lotta Edholms insikt kommer ganska sent – när en stor del av skadan redan skett – är helomvändningen ett steg i rätt riktning. Det finns dock mer som kan göras för att förbättra svenska barn och ungdomars IT-kunskaper. Inte minst incitament (från såväl skolor som föräldrar) som får dem att använda tekniken förnuftigt och med måtta. Till exempel:
- Total mobilförbud under skoltid
- Inga digitala verktyg i skolarbetet för skolbarn upp till fjärde klass2
- Mer fokus på katederledd undervisning och analoga verktyg (böcker, pärmar uppslagsverk)
- En begränsning av de digitala verktygen i skolorna
- Inga smarta telefoner till ungdomar under 18 år (föräldrarnas ansvar)
Fakta (Icils):
- Icils (International Computer and Information Literacy Study) undersöker åttondeklassares digitala kompetens.
- Ansvarig för studien är den internationella forskarorganisationen IEA.
- Studien har genomförts 2013, 2018 och 2023.
- Drygt 30 länder har deltagit i Icils 2023 där Sverige var med för första gången.
- I Sverige deltog 3 400 elever, de flesta av dem födda 2008.
- Skolverket är ansvarigt för den svenska delen av Icils.
- Icils är det första stora testet av svenska elevers digitala kompetens.
- En frivillig del av testet handlar om att förstå grunderna för programmering. Där presterade 34 procent av de svenska eleverna på en låg eller mycket låg nivå. Källor: IEA och Skolverket
- ICILS = International Computer and Information Literacy Study.
- Var den exakta gränsen ska dras kan diskuteras. Jag gav här bara ett exempel [
