Jag vet att många näringsidkare kommer att ogilla mig för dessa rader. Åtminstone de som tillhandahåller bakverk, fikabröd och liknande sötsaker, såsom ICA-handlare, konditorer och caféägare. Samt de som är ganska svaga för diverse frestelser i matväg. Dock känner jag att de är nödvändiga att skriva eftersom några av deras stora kassakor sänder ut fel signaler till svenska konsumenter och folk i allmänhet.
OBS! Denna artikel är varken tänkt att agera pekpinne eller tala om för er läsare hur ni bör leva era liv. Det bestämmer ni helt själva och jag lägger mig inte i den saken. Däremot är den tänkt att väcka lite tankar och funderingar kring ett ämne som oftast är svårt att prata om då många känner sig stötta och kränkta när det väl tas upp.
Sannolikt för att många känner sig träffade och tvingas erkänna det personliga ansvaret för sina handlingar och dåliga livsbeslut. Det är dessvärre dessa triggade känslor som kan leda till den förändring man så väl behöver.
Artikeln är för övrigt skriven i januari i år och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/nagon-matta-pa-frosseriet-semlor-2025/
Från tidsbunden tradition …
Jag vet att det kan låta stofilaktigt och gnälligt men undertecknad har det senaste årtiondet inte kunnat låta bli att störa mig på att semlorna börjar säljas allt tidigare. I såväl livsmedelsbutik som bagerier och kaféer börjar de dyka upp redan i mellandagarna, minst fem veckor för tidigt. Från att i begynnelsen ha varit en lyx som gemene man endast kunde konsumera på själva fettisdagen och däromkring (om ens det), har den blivit ett sorts vedertaget bakverk som ska säljas från jul ända fram till påsk.
Detta anser jag vara problematiskt av flera skäl. Bland annat för att de sekellånga traditionerna och kulturen kring själva bakverket (i detta fall semlorna) utarmas och suddas ut, så att vördnaden för det och den historiska kontexten försvinner. Bakverket blir helt enkelt inte lika speciellt och eftertraktat ifall det finns tillgängligt överallt, tre månader om året istället för 2-3 veckor. Det är lite som om man skulle kunna äta julbord fram till påsk. Då skulle ju inte det årliga julbordet kring advent vara lika lockande längre då man tar det för givet.
Ju mer begränsat och otillgängligt någonting är (oavsett vad det är), desto mer uppskattat brukar det oftast bli. Det är inte svårare än så. För att dra en enkel jämförelse. Tänk på ifall ingredienserna till din favoriträtt är slut på butikshyllorna, vilket de kanske inte varit sedan din barndom. Smakar inte rätten betydligt bättre när du till sist – efter några månaders frånvaro – får möjlighet att tillaga den igen?
För sju årtionden sedan var det faktiskt förbjudet att sälja semlor innan ett visst datum. Skälet bakom detta var dock inte för att tämja frosseriet, utan snarare för att förhindra snabba prisökningar på bakverken och de ingredienser som de bestod av.
… till obegränsat frosseri
Ett annat skäl är att denna osunda affärspraxis lockar och uppmuntrar till allsköns frosseri under en lång tidsperiod. Medan traditionen säger att semmelfrosseriet endast ska äga rum under fettisdagen eller på sin höjd högst några få dagar, har det istället blivit ett tre månaders utdraget svullande. Jag kommer dessvärre inte bli särskilt förvånad ifall det inom ett årtionde börjar dyka upp semlor kring Gustav Adolfsdagen (6 nov), för att sedan upphöra kring Valborgsmässoafton.
Detta konstanta överflöd, året runt, leder dessutom till en bekvämlighetssjuka där vi tar vissa saker för givna, så länge de finns uppe på butikshyllorna under en längre tid. När de sedan inte finns (på grund av leveransproblem eller begränsat utbud) blir vi nästan galna då vår favoritmat eller pryl inte längre finns där på hyllan. Vår värld går under och vi tror att vi inte kan leva utan dem. Finns de där under en begränsad tid däremot, tenderar vi att inte reagera nämnvärt när de en dag saknas, samt uppskatta dem mer när de väl finns där igen.
En del av er kommer säkert ihåg Ture Sventon – den fiktive privatdetektiven med talfel – som skulle ha sina ”temlor” året runt. Tack och lov var han bara påhittad och fanns inte i verkligheten då sådant frosseri aldrig hade varit socialt accepterat på 1950-talet. Dock tror jag att vi snart kommer få se en och annan frosserisvag person som börjar kräva semlor året runt. Det i sig utgör inget problem, så länge dessa personer inte får gehör för sina krav, vill säga.
Gör folk feta och sjuka
Problemet uppstår däremot när dessa önskningar och krav hörsammas, och börjar att omsättas i praktiken. Då är vi verkligen ute på hal is. Men varför då? Många skulle säkert inte hävda att det är något fel med lite frosseri i tid och otid, så länge vederbörande mår bra av det och inte skadar andra. Det är just det sistnämnda som är problemet, då själva signalvärdet påverkar andras inställning till frosseriet. Det blir något normaliserat som sker lite slentrianmässigt, närhelst begäret faller på.
Därtill fråntas det personliga ansvaret, där den egna fetman och ohälsan skylls på alla möjliga utomstående faktorer, utom de egna handlingarna som orsakat dem. Det vill säga, man har svullat i sig för mycket mat och sötsaker över en längre tidsperiod och som ett resultat blivit överviktig eller fet. Istället för att uppmuntra folk att bli mästare över sina egna öden – och ta sig ur fetman – gör man dem till stackars hjälplösa offer som inget kan göra åt sin situation.
Det hela blir än mer problematiskt med alla dessa underliga semmelvarianter som uppstått på senare år, såsom lakritssemlor, semmelwraps, och chokladsemlor. Just för att de uppmuntrar en till att testa ännu mer och därmed äta mer än man egentligen behöver. Jag har ändå lite förståelse varför många inte kan motstå alla dessa nya varianter på bakverken. Det handlar dels om att man får testa någonting nytt (nymodighetens behag) men även den förföriska kombinationen av salt, fett och socker, som gör dem svåra att motstå.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/tillskott-skyddar-mot-hjart-karlsjukdomar/
De sju dödssynderna och förfallet
Frosseriet blir till sist ett sluttande plan där karaktärssvaghet belönas och uppmuntras, medan dygdighet (i detta fall måttfullhet) förkastas, förlöjligas och förringas. När alltfler anammar denna inställning påskyndas även förfallet runtom i samhället, precis som vi har sett med de andra ursprungliga kardinalsynderna. En av dessa – vällust – är det kanske tydligaste exemplet.
Den sexuella revolutionen/frigörelsen som i 68-revoltens spår skulle ge sådan lycka och frigörelse i den obegränsade vällustens tecken har, precis skapat det motsatta. En explosion av skilsmässor, splittrade familjer, ett utbrett sexmissbruk (inklusive pornografi) trasiga barn och ungdomar och en helt snedvriden syn på sexualiteten. Kvinnorna – som skulle frälsas allra mest av den – mår idag sämre än någonsin om man får tro all tillgänglig statistik på området.
Likaså alla de män som i tidig ålder exponeras för pornografi och redan i tonåren fastnar för denna lättillgängliga drog och sedan aldrig kan skapa sunda relationer med vare sig en partner eller andra. Denna drog har på senare år dessvärre även blivit vanligare bland kvinnor. Den psykiska ohälsan kan givetvis inte helt och hållet skyllas på ovanstående, men den har åtminstone bidragit starkt, liksom framväxten av smarta telefoner och sociala medier.
När det gäller frosseriet är vi (svenskar och västerlänningar) på god väg mot avgrunden även här. Med övervikt, fetma och en metabol sjuklighet som exploderat de senaste årtiondena – inte minst i fetmans förlovade land, USA – är vi på god väg att äta ihjäl oss. För bara ett halvsekel sedan var tillgången till snabbmat och skräpmat ganska begränsad. Åtminstone om man får tro föräldrarnas och deras jämnårigas anekdoter från den tiden. Snabbmat var ett ganska okänt koncept, butikerna hade inte öppet lika länge och sötsakernas förpackningar var betydligt mindre.
Utöver detta åt man bara godis och sötsaker på lördagar (och vid andra högtider) och rörde på sig betydligt mer. På TV:n fanns bara statstelevisionens två kanaler – ettan och tvåan – som aldrig visade tecknad film, varför man fick använda fantasin och leka istället. Men, det var just måttligheten med onyttigheterna som bidrog till att få människor på den tiden var överviktiga eller feta. Idag finns skräpmaten tillgänglig i princip dygnet runt och genom bara några få knapptryckningar.
Gör motstånd med måttfullhet
För att det här inte ska bli en enda lång stofilartikel så finns det faktiskt ljuspunkter i allt elände. En av dem är det faktum att hälsotrenden – framförallt bland yngre svenskar – verkar bestå och även växa sig större. Sannolikt som en motreaktion mot den förslappade föräldragenerationen och kulturen av stillasittande bland sina jämnåriga. En annan är att det obegränsade semmelfrosseriet inte är så uppskattat och populärt som det kan verka på ytan.
Allt fler jag möter tycker också att det börjar på tok för tidigt och slutar alldeles för sent. Det finns även en känsla av att bakverkets säregenhet minskar ju längre tid det finns tillgängligt. Att äta semlor på fettisdagen känns onekligen lika speciellt om bakverken erbjuds under tre månaders tid, jämfört med några veckor. Men vad kan du göra för att skapa en motreaktion mot denna frosserikultur som inte längre verkar ha några begränsningar?
Det är inte särskilt svårt i praktiken då du kan använda såväl din konsumentmakt som sociala färdigheter för att sprida motreaktionen. Den motreaktionen består av dess motsats, det vill säga dygden, som kallas för måttlighet.
- Begränsa dina inköp av semlor (och andra säsongsbundna bakverk) till endast några få veckor. När allt fler gör samma sak, kommer det inte längre bli lönsamt för återförsäljarna att börja sälja dem redan efter jul.
- Påpeka vänligt för återförsäljaren att det är på tok för tidigt för semlor och att du i protest ämnar köpa dem betydligt färre gånger än planerat.
- Var även tydlig med att du ämnar köpa från dem allt oftare i framtiden ifall de begränsar utbudet (och tidsperioden) för bakverken. Stöd gärna därför de som är mer måttliga med försäljningen.
- Du kan även skriva en recension på Google och påpeka ditt ogillande av de alltför tidiga bakverken.
- Prata med folk i din närhet och omgivning om problemen med detta överflöd av mat och vad det gör med oss och våra hjärnor. Samt varför måttfullhet är att föredra, även om man har möjligheten att frossa obegränsat. Det kommer att finnas åtminstone några som vill börja tänka i nya banor.
- Man kan också ställa lite krav på sig själv. Personligen försöker jag hålla mig till en semla i veckan under februari månad och i händelse av att fettisdagen infaller i mars (som den gör i år) så äts inte en enda semla efter den dagen. För varje semla jag förtär innan 1 februari, blir det en mindre under februari månad. Det kanske låter hårt för vissa, men jag lovar, bakverken smakar mycket bättre ifall de ätes mer sällan.
- För er vetskap infaller fettisdagen den 4 mars i år.
Tillsammans kan vi bana vägen för ett mer måttfullt (det vill säga lagom) och anständigt Sverige. Åtminstone i vissa avseenden.
