Livsmedelsverket larmar: ”Svenska barn äter för mycket kött”

I Livsmedelsverkets nya rikstäckande undersökning av småbarns matvanor framgår det att svenska 1 ½- och 4-åringar äter för lite grönt och för mycket rött kött och socker. Man bör dock ta de alarmerande slutsatserna med flera nypor salt eftersom det inte finns särskilt mycket att oroa sig för.

Åtminstone inte om man använder sunt förnuft och analyserar undersökningen lite närmre. Då blir den närmast komisk och skrattretande, vilket åter påvisar vikten av att alltid tänka kritiskt och granskande, oavsett vad som sägs och vem/vilka som säger det.

OBS! Artikeln är skriven i oktober i fjol och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/livsmedelsverkets-barn-ater-for-mycket-kott/

”En oroande utveckling”

Undersökningen visar att nästan hälften av 1 ½ -åringarna och 65 procent av fyraåringarna äter mer än 350 gram rött kött och chark per vecka. I bägge åldersgrupper äter pojkar dessutom mer rött kött än flickor.

Detta är något som dietisten och studiens projektledare, Lotta Moraeus, anser vara mycket problematiskt eftersom 350 gram rött kött och chark per vecka är maxgränsen för vuxna i de senaste nordiska näringsrekommendationerna:

– Det är ganska oroande att de äter så mycket rött kött och chark redan när de är så små. Det finns vetenskapliga bevis för en koppling mellan tarmcancer och ett högt intag av rött kött och charkuterier. Cancern utvecklas senare i livet och därför är det är så viktigt att grundlägga vanorna tidigt.

För lite frukt och grönt

Ett annat resultat som oroar Moraeus är att endast var tionde fyraåring når upp till kostrådet att äta 400 gram frukt och grönt varje dag. Detta eftersom hälsokonsekvenserna av frukt och grönt är överväldigande positiva. De innehåller viktiga vitaminer, antioxidanter och fibrer som man behöver få i sig varje dag, säger hon till SVT.

Dessutom äter hälften av fyraåringarna för mycket tillsatt socker och nästan alla barn i båda åldersgrupperna äter för mycket mättat fett¹. Mättat fett som främst kommer från mejeriprodukter, rött kött och charkprodukter. Hon anser dock inte att barnens höga sockerkonsumtion är mer bekymmersam än det mättade fettet:

– Ingen är viktigare än den andra, vi måste jobba på båda fronterna samtidigt.

Finns få skäl till oro (utom sockret)

Varje gång Livsmedelsverket går ut med alarmistiska rapporter/undersökningar av olika slag bör man tänka kritiskt och aldrig ta deras slutsatser och rekommendationer för absolut sanning. Den ovannämnda rapporten är ett typexempel då den utelämnar en hel del relevanta fakta som oroliga småbarnsföräldrar borde få ta del av:

• Det är skillnad på kött och kött eftersom obearbetat och gräsbetat kött och köttfärs från svenska gårdar inte kan jämföras med Denniskorvar och ultraprocessade charkuterier². Kvalitén på köttet som de undersökta svenska barnen äter, utelämnas helt i rapporten.
• Rött (oprocessat) kött innehåller fullvärdigt protein och många livsviktiga näringsämnen och mineraler som lätt tas upp av kroppen. Bland annat järn, vitamin B₁₂, D-vitamin zink och selen.
• Vitaminerna i frukt och grönsaker (undantaget C-vitamin) är svårabsorberade av människokroppen då de oftast ligger inbäddade i trådiga fibrer. Dessutom innehåller de ofta antinäringsämnen som hämmar näringsupptaget av de få vitaminer som finns.
• Mättat fett och kolesterol är väldigt viktigt för hjärnhälsan, cellväggarnas uppbyggnad och syntesen av könshormoner.
• Frukten och grönsakerna idag innehåller väldigt få vitaminer jämfört med förr, på grund av urlakade matjordar (jorden saknar många nödvändiga mineraler).
• Studien ovan bygger på en enkätundersökning av endast 1800 familjer, vilket innebär att resultaten och slutsatserna som presenterats har en hög grad av osäkerhet.

De enda slutsatser från rapporten som småbarnsföräldrar bör uppmärksamma är köttkvalitén och den höga konsumtionen av tillsatt socker och snacks. Socker har faktiskt en rad negativa hälsoeffekter (både på kort och lång sikt) som man bör ta på allvar och därmed inte ge sina barn särskilt ofta.

Likaså med skräpmat och snacks, som både är näringsfattiga och inflammationsdrivande. En vanlig köttgryta med potatis är däremot inget att oroa sig för, så länge barnen är fysiskt aktiva.

Fakta (Undersökningen – Riksmaten småbarn):

• Drygt 1800 familjer spridda över hela Sverige fick svara på en enkät och föra en matdagbok på webben under två dagar. Barnen var slumpmässigt utvalda.
• 60% var 1,5-åringar och 40% var fyraåringar. Drygt 500 barn lämnade blod- och/eller urinprov.

Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/svenska-barn-riskerar-framtida-ohalsa-24/

Några snabba fakta från undersökningen:

• De flesta äter grönsaker eller frukt varje dag, i snitt cirka 275 gram per dag.
• Hälften av 1,5-åringarna och 65 procent av 4-åringarna äter mer än 350 gram rött kött och chark per vecka.
• Nästan alla äter fisk. Knappt en tredjedel äter fisk 2–3 gånger i veckan.
• Nästan hälften av 4-åringarna äter för mycket socker.
• 15 procent av 4-åringarnas kaloriintag kommer från godis, kakor, saft och snacks. Det är betydligt mindre än 2003, då 23 procent av kaloriintaget kom från sötsaker och snacks.
• Barnen får generellt i sig tillräckligt av de näringsämnen de behöver och risken för brist på vitaminer eller mineraler bedöms vara liten.
  
  Källa: Livsmedelsverket

1. Mättade fetter har inga dubbelbindningar mellan kolkedjorna, vilket innebär att fler väteatomer kan fästa till kolatomerna. Det är därför de kallas ”mättade” med väteatomer. Den här strukturen gör att mättat fett. förblir stabilt i rumstemperatur.
2. Dessa massproducerade charkuterier är ofta sprejade med nitriter och innehåller en rad skadliga tillsatser.