Krympflation – ohederliga knepen som lurar konsumenterna

Ifall du tycker att chipspåsarna idag innehåller mer luft och mindre chips än förr eller att Magnumglassen i frysboxen mer börjat likna mini-versionerna så är du inte ensam. Det är faktiskt många livsmedel i butikerna som med tiden har krympt, samtidigt som priset förblivit detsamma eller kanske rentav höjts litegrann. Det är frågan om ett oärligt affärsknep som kallas för krympflation, där kostnadsökningarna vältras över på konsumenterna.

OBS! Artikeln är skriven i februari i år och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt.

–https://frihetsnytt.se/krympflation-ohederliga-knepen-som-lurar-konsumenterna/

Inte fråga om inbillning

Ni har säkert lagt märke till det när du över tid gått och handlat i din lokala ICA eller COOP-butik, särskilt när du köper några av de förpackade varorna från de stora livsmedelstillverkarna¹. Chipspåsarna som brukade väga 300g väger nu endast 275g. Likaså kaffet som brukade väga ½ Kg men som nu endast väger 450g eller i vissa fall, så lite som 420g. Ni har säkert också noterat att GB-glassarna har krympt avsevärt de senaste åren så att de numera ser ut som miniversionerna.

Samtidigt har priserna förblivit detsamma eller kanske höjts en aning. I fallet med GB-glassarna har priserna höjts avsevärt och i en takt som vida överstiger inflationstakten och andra påstådda kostnadsökningar under samma period. Minns när jag 1996 gick i andra klass och en Daimstrut kostade 14 kronor. Idag kostar samma glass hela 30 kronor, samtidigt som den har krympt, en prisutveckling som påbörjades i princip efter att Arla 1996 sålde återstoden av GB-glace till multinationella livsmedelstillverkaren Unilever.

Du kan därmed försäkra dig om att du inte inbillar dig eller är på väg att få någon demenssjukdom ifall du uppfattar det som att en del varor minskat i storlek över tid. Det är ett konstaterat faktumoch kallas för krympflation, ett fult knep som framförallt större livsmedelsproducenter använder sig av och där du, konsumenten, får betala kalaset.

Vad är krympflation?

För många livsmedelsproducenter (framförallt de storskaliga) som står inför kostnadsökningar och/eller vill öka sin försäljning är prishöjningar en ganska impopulär väg att gå. Istället väljer en del av dem att minska på förpackningarna i smyg, gärna lite i taget så att konsumenterna inte märker av det. Denna praxis kallas för krympflation vilket är direktöversatt från engelskans ’shrinkflation’. Det vill säga, kostnadsökningen vältras på detta sätt helt över på konsumenterna.

Det är inte enbart oärligt av tillverkarna utan även direkt vilseledande då det hindrar konsumenterna från att göra informerade val. Det är svårt för konsumenterna att direkt upptäcka en förpackning som krympts från 250g till 240g eller 230g, särskilt om den gjorts i små steg över tid. Sveriges Konsumenters generalsekreterare Jan Bertoft skrev följande om fenomenet på sin blogg i februari 2020, där han varnade för att svindeln kommer att fortsätta om konsumenter inte protesterar:

-Ofta handlar det om varor där vi har bra koll på priserna och där det råder stor konkurrens mellan olika märken. Genom att omärkligt minska förpackningen kan konkurrenterna framstå som dyrare.”

Företeelsen är i Sverige dessutom ganska ny, åtminstone på så sätt att den inte började uppmärksammas i medierna förrän kring 2015-2017. Enligt diverse artiklariämnet ska praxisen ha avstannat en aning sedan Corona-året 2020 och framförallt under de efterföljande åren med hög inflation, något som Bertoft ställde sig tveksam till.

Själv upptäckte jag detta fenomen i USA redan 2011 när jag tillbringade en längre tid i landet². Jag skulle köpa en liten chipspåse i en automat och när jag sedan öppnade den kunde jag räkna till blott 7-8 chips i hela påsen, resten var bara luft. Jag kände mig minst sagt lurad och köpte aldrig något från den tillverkaren mer.

Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/sa-luras-du-av-nyttiga-livsmedel/

Så kan det gå till

Uppfinningsrikedomen hos livsmedelstillverkarna är mycket stor när det gäller sätten på vilka livsmedelsjättarna kan krympa varorna eller minska på dess innehåll utan att kunden märker det. Förutom att krympa förpackningar som väger några hekto med ett tiotal gram i taget – vilket ofta är svårupptäckt över kortare tid – finns följande metoder som dessvärre lyckas gå under radarn ett bra tag innan konsumenten upptäcker myglet.

-Skriver ut vikten istället för volymen
Detta började Arla göra på sina filmjölksförpackningar för 6-7 år sedan vilket är svårupptäckt då kunderna tror att 1000g är lika med 1000 ml, vilket inte stämmer när det gäller filmjölk eller yoghurt. Dessa mejeriprodukter väger något mer per gram (har högre densitet) än vanligt vatten vilket gör att volymen filmjölk blir betydligt mindre än 1000 ml. Dessvärre har många andra mejerier tagit efter denna oärliga praxis och gjort den till sin standard. Står där 1kg istället för 1L på yoghurten/filmjölken vet ni att ni blivit utsatta för krympflationstricket.

–Färre enheter i förpackningen
Ett annat knep, åtminstone när det gäller mindre godis- och chipspåsar är att man lägger ned färre godisbitar eller chips i påsen och fyller återstoden med mer luft istället. Detta brukar tillverkaren ofta skylla på säkerhetsskäl (alltså, innehållet kan skadas under transporten ifall där inte finns tillräckligt med luft) eller att man börjat använda en annan kryddning och potatissort för chipsen. Ett annat är att förpackningen byts till en något tyngre, som sägs vara miljövänligare, då skälet egentligen är att göra den tyngre då det är billigare än att fylla i mer av varan.

-Delar av varan skalas bort
Detta är vanligt när det gäller olika pappersprodukter, såsom toalett- och hushållspapper. Där tar man bort några ark papper på varje rulle och fortsätter ändå att ta samma pris för rullarna som innan. Ett annat – äldre knep – är att ange en vikt på rullarna som är något mindre än den verkliga, uppmätta vikten.

-Ersättning av ingredienser
Detta matfusk är väldigt vanligt bland framförallt godis- och glasstilverkare. Tidigare råvaror, som kakao, mjölk och vanilj, ersätts av billigare frö- och palmoljor och en rad tillsatser och artificiella ingredienser som ska efterlikna den tidigare, smaken, utan att kunden märker någon större skillnad. Detta lyckas oftast då förpackningsstorleken kan bibehållas, med den enda skillnaden att varan blivit sämre än förr.

Ett annat gammalt knep – fast i omvänd riktning – är den vattenfyllda kycklingen eller köttbiten där man tillsatt betydligt mer än de fem procent som krävs (för att förhindra uttorkning vid nedfrysning) för att få upp vikten och därmed priset.

Konsumenterna förlorar

De stora förlorarna på krympflationen är givetvis konsumenterna som får betala mer för att få allt mindre av varorna, i synnerhet de med redan ansträngd ekonomi. Inte bara mindre varor för pengarna utan ibland även sämre varor dessutom ifall ingredienserna bytts ut och försämrats.  Det absolut värsta i kråksången är att livsmedel sällan kan väljas bort då det är något man behöver för att överleva.

De enda val man egentligen har är att antingen dra ned på något annat än livsmedel, dra ned på de livsmedel som inte är livsnödvändiga (som godis, snacks, läsk och andra sötsaker) eller att köpa mat från lokala bönder ifall man har möjlighet. Svenska livsmedelspriser har länge legat bland de högsta i Europa och lägger man till krympflationen urholkas konsumenternas köpkraft ännu mer. Har man handlat mat i många andra europeiska länder märker man direkt att matkassen är betydligt billigare.

I Sverige är det även ganska svårt att bojkotta en livsmedelstillverkare eller livsmedelskedja och gå till andra, mindre aktörer då cirka 90 procent av den svenska livsmedelsmarknaden kontrolleras av blott tre aktörer (ICA, COOP, och Axfood) och tyvärr har så varit fallet i många år. Att konkurrensen är så dålig och alternativen såpass få, gör att priserna skenar, samtidigt som det blir lättare att fortsätta krympa varorna. Kunderna har ju oftast få andra aktörer eller tillverkare att byta till.

Nödvändigt ont eller vinstmaximering?

Jag förstår att alla affärsverksamheter behöver tjäna pengar för att få sin verksamhet att gå runt, inklusive storskaliga livsmedelstillverkare. Att verksamheten går runt innebär att arbetslöshet och stora ekonomiska problem unvdiks, samtidigt som man kan investera i förbättringar och effektiviseringar av den. Jag förstår även att det ibland kan vara nödvändigt för en tillverkare att höja priset på vissa varor ifall de ingående råvarorna, andra ingredienser och transporter blivit dyrare till exempel. Det handlar ju om att överleva på sikt.

Det jag har svårt att förstå dock, är varför de höjer priserna på vissa varor så mycket (eller krymper dem) att de vida överstiger kostnadsökningarna och går bortom all rim och reson. Här står Sverige i en klass för sig då de svenska livsmedelspriserna ökade kraftigt under 2022 och i början av fjolåret (2023), samtidigt som de sjönk globalt sett.

Det får en verkligen att tro att de stora livsmedelstillverkarna och enskilda ICA-handlare rider på inflationsvågen, cementerar sina kartellbildningar, skor sig på vanligt folk och försöker maximera sina vinster istället för att försöka hålla nere priserna, till förmån för konsumenterna. Hur dessa aktörer tror att fortsatt krympflation ska förbättra bilden av deras sargade varumärken framöver är också för mig en gåta. Likaså alla bortförklaringar och undanflykter som ofta ges istället för raka, ärliga svar. Det förstärker bara bilden och misstankarna om pågående fuffens bakom kulisserna.

Räds frågor om praxisen

Något som är mycket talande för den oärliga praxis som de stora livsmedelstillverkarna (och aktörerna) bedriver genom krympflationen är alla bortförklaringar, underliga svar eller undvikandet av svar som ges när de konfronteras med frågor gällande denna. De nya, något tyngre förpackningarna sägs vara miljövänligare och därmed skälet bakom bytet. Inte att de är billigare att tillverka, tyngre och rymmer mindre av varan.

Eller att de krympta chipspåsarna sägs bero på transportskäl, en ny potatissort eller ändrad kryddning ställer jag mig starkt tvivlande till. Likaså att Magnumglassarna och Daimstrutarna har krympt (och fått sämre ingredienser) av hälsoskäl, då kunderna – enligt den pressansvariga – ansett dem vara kaloribomber och därför önskade att de krympte. Vem äter glass för att vara nyttig liksom?

De hade haft betydligt större trovärdighet och fått färre arga reaktioner – åtminstone bland oss svenskar som uppskattar ärlighet – ifall de sade som det var istället för att smyga och bortförklara. Det vill säga: ”Vi vill tjäna mer pengar och helst göra det på ett sätt som konsumenterna inte märker av”.

Detta kan man göra

Det finns säkert många som känner sig defaitistiska när de läst ovanstående, men detta har inte varit min avsikt överhuvudtaget. Den har snarare varit att informera, upplysa och förhoppningsvis kunna skapa opinion kring en fråga som är livsviktig och berör oss alla. Att gå omkring fortsatt oinformerad om det verkliga läget skapar ingen förändring, lika lite som att knyta näven i fickan och beklaga sig över läget. Det stärker bara de aktörer som vill fortsätta att tjäna stora pengar på ovetande konsumenter.

Det som hjälper är att agera – det vill säga handla – och det finns faktiskt några saker som man kan göra för att på sikt kunna vända den tråkiga utvecklingen, till förmån för konsumenterna.

Berätta om dina upptäckter
-Ring till tillverkaren och berätta om dina synpunkter på deras praxis och varför den är förkastlig. Försök dock att vara lugn och saklig när du gör det. Får de några tusen arga/upprörda samtal på kort tid kommer de inte att förbli helt opåverkade. Det kan jag garantera.

Bojkotta eller byt
-Ifall det är möjligt kan man alltid köpa samma (eller liknande) vara från en annan tillverkare, som inte ägnat sig åt praxisen i samma utsträckning. Blir det några tiotusen konsumenter i Sverige som byter märke/tillverkare så kommer det på sikt att märkas av i den vikande försäljningen.

Laga mer mat från grunden
-Många av varorna som krympts över tid hör till kategorin skräpmat (som färdigrätter, godis, chips, läsk och andra sötsaker) och är egentligen sådant du inte behöver. Ju mer du lagar riktig, näringsrik mat från grunden, desto mindre av den krympflationsdrabbade skräpmaten behöver du köpa. Hela, obearbetade livsmedel som används för att laga riktig mat är svårare att krympa och manipulera än den processade skräpmaten.

Köp lokalproducerat (om möjligt)
Genom att köpa så få livsmedel som möjligt från livsmedelsjättarna och istället köpa mer lokalproducerad mat (utan mellanhänder) gynnar du svenskar bönder, svenskt jordbruk och svenska landskap, på bekostnad av de stora livsmedelsjättarna. Det bästa är givetvis att bli så självförsörjande som möjligt för ju mer mat du kan producera själv, desto mindre behöver du förlita dig på andra.

Skapa opinion
Ifall du upptäcker krympflation bland dina dagligvaror, låt inte detta passera obemärkt utan gör en film och/eller skriv om det och sprid det sedan på nätet så att fler får veta vad som pågår. Du kan även kontakta diverse konsumentföreningar och meddela dem om dina upptäckter. De bokför oftast dessa och får en vara tillräckligt många anmärkningar kommer de förr eller senare att publiceras på en offentlig svart lista.

Likt en mobbare på skolgården som kan fortsätta härja för att ingen vågar säga ifrån eller utmana honom/henne, kommer kunderna fortsätta att betala mer för mindre varor, så länge människor tillåter det.