Såhär i mellandagarna är det nog många svenskar som känner att de fått i sig lite för mycket julmat och julgodis. Lika många är de som oroar sig över formen och att julmaten gör dem feta och sjuka. Det är dock en sanning med modifikation då denna mat – precis som med det mesta man stoppar i sig – blir vad du gör den till. Det vill säga, den blir endast hälsofarlig ifall du lever hälsofarligt under större delen av din vakna tid.
OBS! Artikeln är skriven i december i fjol och är därmed inte ny. Nedan är en länk till originalartikeln i Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/inte-julmaten-som-gor-dig-fet/
Frosseriets högtid
Som jag har skrivit i tidigare artiklar i ämnet så är julen verkligen frosseriets högtid, både när det gäller mat, konfekt och materiella ting. Betydligt mer än Midsommar av flera förklarliga skäl. Det första är klimatet och årstiden eftersom vintermörkret och det (oftast) trista vintervädret – åtminstone för oss i landets södra halva – kräver lite mer energi- och proteinrik mat än under sommaren. Under en typisk sommardag orkar man inte heller äta lika mycket som under den kallare årstiden.
En annan är att julen ligger alldeles i slutet av året, där många bestämmer sig för att inte ta tag i sina liv förrän efter nyår. ”Bara en veckas julmatesfrosseri till och sen, efter nyår, börjar mitt nya, hälsosammare liv” är det nog många svenskar som resonerar. Frosseriet kring jul har även historiska anor då det – åtminstone i det gamla bondesamhället – var en av de få gånger på året som man fick tillfälle att äta sig ordentligt mätt. Det kunde ju trots allt vara sista gången man fick chansen göra det.
Denna fest var en sorts belöning man hade full rätt att njuta av efter ett års hårt slit i en för övrigt mycket knaper tillvaro. Detta skildras ganska realistiskt i Emil i Lönneberga, som många av oss såg som barn.
I dagens moderna Sverige däremot, har frosseriet – med några få undantag ska tilläggas – förlorat mycket av sin innebörd. Detta eftersom frosseriet hos en del tycks vara konstant. Det ska antingen småätas eller tuggas på någonting från tidig morgon till sen kväll och då inte bara under måltiderna, utan även mellan dem och medan man håller på med annat. Den osunda amerikanska snacking-kulturen har spridit sig längre in i folklagren och är en av orsakerna till varför andelen överviktiga och feta ökar även här.
Oförtjänt dåligt rykte
Inte helt oväntat brukar det i juletider skrivas spaltmeter om julmaten i såväl kvälls- som dagstidningarna. Förutom mängderna av artiklar med recept och alla drycker som hör julen till, finns det även en och annan artikel som smutskastar eller varnar för julmaten. Vanligtvis i form av alla smittor som gömmer sig i den, hur klimatfarlig och djurovänlig den är, eller hur hälsofarlig den är.
Allt i syfte att skrämma upp läsarna och befolkningen lite extra, eftersom de tydligen inte har fått tillräckligt med skräckrubriker under årets första 50-52 veckor. Kom ihåg dock, att dessa bara är tidningsrubriker som ofta är skrivna av antingen sensationsjournalister eller ”hälsoexperter” med kopplingar till industriintressen. En seriös hälsoexpert eller granskande journalist hade aldrig rakt ut skrivit att julmaten är ohälsosam. Åtminstone inte utan välunderbyggda fakta som inte sponsrats uppifrån.
Påståendet att julmaten är ohälsosam, är en sanning med mycket modifikation. Det beror helt enkelt på hur mycket du äter av julmaten och av vad. Äter du till exempel mängder av de söta efterrätterna och dricker två liter julmust/julöl till, så är givetvis julmaten du äter ohälsosam. Ifall du istället äter måttligt med mat från både de varma och kalla huvudrätterna, tillsammans med ett glas julmust eller två, är det däremot ingen större fara.
Julmaten som helhet har därmed fått oförtjänt dåligt rykte genom åren. Den blir endast ohälsosam om man faktiskt väljer att göra den till det. Hade julmaten allena gjort folk feta, hade undertecknad i sådana fall varit fet vid det här laget.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/tavlingen-ska-minska-matsvinnet-2024/
Livsstilen gör folk feta
Det som snarare gör folk feta är en ohälsosam livsstil och ett osunt förhållande till mat och dryck. Det kanske är svårt och jobbigt för många att höra men beviset för denna tes finns faktiskt runtomkring oss. Många är ju de svenskar som njuter av julmaten några veckor om året och som ändå inte är feta. Ej heller blir de det när julen är till ända. Därför måste det vara något annat som inverkar. Vissa skyller på generna, vilket inte håller som förklaring då det finns alltför gott om smala utbölingar i feta familjer (och släkter) som bevisar motsatsen. Hade det varit generna som styrt där, så hade ju även de varit feta/överviktiga.
Vad du gör (och äter) under åtminstone elva av årets månader spelar däremot en betydligt större roll. Ifall du äter och lever osunt under merparten av din vakna tid så kommer givetvis julmaten att sätta sina spår på midjemåttet. Lever du däremot sunt 90 procent av tiden, behöver du inte oroa dig för detta. Åtminstone inte i samma utsträckning. Vore det då kanske inte bättre om man försökte att leva så sunt mycket som möjligt under sin vakna tid så att man slipper känna ångest över julmaten?
Nära kopplat till detta är även inställningen eller förhållandet till mat överlag. Ifall du har ett osunt förhållande till mat, där maten blivit ett nöje, en förströelse och/eller tröst kommer du sannolikt att äta alldeles för mycket av julmaten. I synnerhet av onyttigheterna som gör att du lätt lägger på dig de där extrakilona. Är ditt förhållande till maten däremot sunt, blir den mer som ett viktigt medel för att nära kroppen och själen som man intar med andakt och måtta. Samtidigt som den även kan agera njutning och smaksensationer vid festliga tillfällen. Maten blir din medicin istället för tvärtom.
Det fina i kråksången är att du på helt egen hand kan påverka såväl din livsstil som inställning till mat. Det är bara du själv som bestämmer vem du vill vara i framtiden och hur du vill ta dig dit. En sak är dock säker och det är att det inte finns några lätta vägar till våra stora mål och det som är eftersträvansvärt. Väljer du lättjan istället för ansträngningen idag blir tillvaron imorgon desto svårare och vice versa.
Och ursäkterna
Har du en önskan om att bli hälsosammare eller att julmaten inte ska göra dig fet framöver behöver du därför skippa ursäkterna som gör att du förblir kvar på ruta ett. Ursäkter i stil med: ”Jag har varken tid eller möjlighet att äta sunt/mindre”, ”Det här är ju så gott att jag inte kan äta det med måtta”, ”Under julledigheten ska man väl bara ta det lugnt och inte behöva tänka på träning?”, ”Vädret är så trist/dåligt/mörkt att jag inte har lust att bege mig utomhus”.
Innan du erkänner dessa ursäkter och faktiskt tar tag i dem, kommer det inte att hända ett dugg med din personliga utveckling. Därför bör du fråga dig själv varje gång du kläcker ur dig en typisk ursäkt för lättja: ”Vad hade han/hon som jag vill bli sagt istället?” och ”Vad hade han/hon gjort för att skrida till handling istället för att snacka?”.
Försök därefter att föreställa dig hur idealet av dig själv ser ut och vad det är som hindrar dig från att nå dit. Vanligtvis är det avsaknaden av handling och handlingskraft, varför det är bra att börja med de små stegen som får dig att handla. Som att röra på dig regelbundet och/eller äta med måtta. Vägen till de stora livsstilsförändringarna går ofta genom att ta några myrsteg åt gången över tid, snarare än att göra en rad stora förändringar på en gång.
Så blir du sundare med julmaten
Men hur får man då en sundare inställning till julmaten? Det finns några enkla knep som du kan ta till, oavsett om du äter julmat med dina närmaste i hemmet eller på ett julbord någonstans. Håller du dig till åtminstone hälften av dem, kommer du att kunna äta den utan vare sig dåligt samvete eller oro över midjemåttet.
- Ta aldrig mer mat på tallriken än du orkar äta upp
- Ät med andakt, ta din tid och känn in varje tugga. Då uppskattar du maten mer och känner även en större vördnad för de som producerat den.
- Var måttlig med alkoholen (ifall du inte är nykterist). Den är trots allt ett gift som hämmar näringsupptaget från julmaten.
- Ät tills du är mätt och inte proppmätt. Du kommer känna dig betydligt bättre timmarna (och dagen) efter.
- Sikta på kvalité istället för kvantitet. Hellre färre rätter med hög kvalité än många rätter med halvkass kvalité (köp svenskproducerat).
- Äter du mer av den proteinrika maten (laxen, sillen ägghalvorna, julskinkan, köttbullarna, ostarna) håller du dig mätt längre och får ett minskat sug efter sötsaker och andra onyttigheter.
- Spara all den julmat som blir över och ät som rester dagarna därpå. Har det blivit väldigt mycket julmat över, kan man skänka alltid bort den till de som har det knapert.
- Se till att gå ut och promenera en längre sväng efter maten. Friskluften och motionen gör att du kommer känna dig mindre däst timmarna efter.
