Skrumplever och andra leversjukdomar drabbar alltfler i Sverige och västvärlden. Tvärtemot vad många tror beror det inte enbart på alkoholmissbruk utan även livsstil, framförallt kosten, rapporterar DN. Men hur känner man igen tecknen på de vanligaste leversjukdomarna och vad kan man göra för att förebygga dem?
OBS! Artikeln är från i september förra året (2023) och är därmed inte ny. Dock tycker skribenten att ämnet fortfarande är aktuellt, därav den sena efterhandspubliceringen på Vinnarskolan. Länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
–https://frihetsnytt.se/darfor-sker-okar-leversjukdomar-kraftigt/
Drabbar en miljon svenskar
Den vanligaste leversjukdomen, fettlever, innehas idag av drygt en miljon svenskar enligt tidigare uppskattningar och är precis vad det låter som: en ansamling av fett i levern. Detta ger inga symptom och därför vet de flesta inte om att de har fettinlagringar förrän det har utvecklats till skrumplever och levercancer.
Tidigare var det något som främst kopplades till alkoholmissbruk men idag är det snarare livsstilsfaktorer som spelar in:
– Fettlever orsakas oftast av övervikt, fetma och typ-2-diabetes, men fördomarna och stigmat kring leversjukdom och alkoholmissbruk finns kvar, säger docenten och läkaren Hannes Hagström till DN.
Kraftig ökning på 15 år
Fram tills nyligen var siffran över antalet svenskar med leversjukdomar okänd. Därför har Hannes Hagström, tillsammans med andra forskare, för första gången tagit reda på hur många drabbade som finns eller har dött av leversjukdom under en 15-årsperiod.
Studien, som publicerades i European Journal of Epidemiology, omfattade den vuxna svenska befolkningen och baserades på data från patient- dödsorsaks- och cancerregistren mellan 2005 och 2019. Den visar bland annat att fettlever och skrumplever, som inte beror på alkoholmissbruk, har ökat med 217 respektive 87 procent under mätperioden.
En ökning som Hannes Hagström medger var större än förväntat.
Läs även:
–https://vinnarskolan.se/artiklar/darfor-ska-du-dricka-lagom-med-vatten-1/
Detsamma för dödligheten
Samtidigt har antalet skrumpleverfall som orsakats av alkohol ökat med 47 procent under perioden medan antalet fall av levercancer ökat med 34 procent, en ökning som Dr. Hagström säger är förväntad då den ligger i linje med de ökade riskfaktorerna för leversjukdom.
Det som oroar forskarna mer är dock ökningen av antalet döda från leversjukdomar. En siffra som år 2019 låg på 1700 personer där de flesta dog av leverskador som berodde på antingen fettlever eller alkohol. Här följer Sverige en internationell trend där takten hos de som dör av sina leverskador blir allt högre.
– I till exempel Storbritannien har det rapporterats att leversjukdom snart kommer att passera hjärt-kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken hos individer i arbetsför ålder, säger Hagström till DN.
Allt vanligare hos unga
Det som han anser vara mest oroväckande är ökningen av fettlever hos unga som hänger samman med den ökande fetman och övervikten hos barn och ungdomar. Idag är nästan varannan svensk fet eller överviktig, en siffra som spås öka i framtiden, liksom antalet fall av fettlever hos ungdomar.
Det innebär även att de som drabbas av skrumplever eller levercancer i framtiden också blir allt yngre.
– Dock kommer det inte att synas i statistiken förrän om några år då det i regel tar två, tre årtionden att utveckla skrumplever eller levercancer säger Hagström till DN.
Hur det hänger ihop
När vi får i oss mer energi än vi gör av med lagras energiöverskottet (i form av fett) i våra fettceller som till slut blir överfyllda och svämmar över. Det extrafettet skickar kroppen bland annat in i levern där det lagras i levercellerna, något som kan bidra till inflammationer och senare även ärrbildning (leverfibros).
Får processen fortgå uppstår ett tillstånd som kallas skrumplever (levercirros) vilket innebär att den hårdnar (från att ha varit mjuk i friskt tillstånd), något som enligt Hagström kan leda till ansamlingar av vätska (ödem), blödningar från åderbråck i matstrupen och gulnad hud (gulsot).
Fastän problem med levern kan orsaka många svåra krämpor är den samtidigt ett stryktåligt organ som kan återhämta sig snabbt och även återbilda sig själv. Detta förutsätter att den får tid till regenerering/återbildning, något som den får genom ett uppehåll i drickandet och en viktnedgång.
Hur vet man om man är drabbad?
Eftersom fettlever inte ger några symptom och kan fortgå under många år är det inte lätt att veta ifall man är drabbad. Hannes Hagström säger till DN att typ-2-diabetiker, överviktiga och alkoholmissbrukare har möjlighet att begära en så kallad FIB-4-analys i samband med sina årliga hälsokontroller.
Det är en riskanalys som – ifall den visar förhöjda värden – låter patienten gå vidare och göra en ultraljudsundersökning av levern. Först vid denna kan man avgöra hur mycket fett som har ansamlats kring levern. Ifall till synes friska och krya personer har möjlighet att få en sådan undersökning genomförd framgår dock ej.
I vilket fall gäller det att hitta fettinlagringarna tidigt så att utvecklingen kan vändas innan det är försent, särskilt eftersom det i dagsläget inte finns några läkemedel mot fettlever.
Så förebygger du fettlever
Fastän det i dagsläget är svårt att behandla fettlever är det desto lättare att förebygga den.
Hannes Hagström säger till DN att:
”Den viktigaste behandlingen är livsstilsförändringar som innebär att man rör på sig, avstår från alkohol och går ned i vikt. Tar man bort det som skadar den kan det gå ganska snabbt att bli av med fettlevern.”
Han tillägger att en 10-procentig viktnedgång kan göra så att fettet i levern försvinner. Därför kan det vara bra att avstå från alkohol ett tag (dagar eller veckor) ifall man fått i sig lite för mycket under en kortare period. Att få en helt frisk lever igen kan däremot bli svårt om man redan har skrumplever.
Ju tidigare man slutar och ju längre uppehållet varar, desto större sannolikhet att leverns funktion blir bättre och sjukdomsutvecklingen stoppas, vilket kan bespara framtida krämpor, lidanden och komplicerade operationer.