När jag under andra helgen i november påbörjade mitt lilla experiment – att vara utan alkohol åtminstone en månad – hade jag ingen aning om hur detta skulle påverka mitt liv. Inte bara påverka det, utan faktiskt på många sätt förändra det i grunden. För när jag nu summerar listan med alla för- och nackdelar som den vita perioden inneburit, kan jag lugnt konstatera att absolut ingenting kan övertyga mig att börja dricka detta gift igen.
OBS! Artikeln är skriven i februari i år och är därmed inte nyskriven. Nedan är en länk till originalartikeln på Frihetsnytt.
https://frihetsnytt.se/100-dagar-utan-alkohol-och-vill-aldrig-dricka-det-igen
Innan artikeln börjar kan det åter vara värt att kasta in brasklappen att syftet med den inte är att omvända folk till att bli nykterister (likt någon religiös predikant). Jag berättar endast om mina egna erfarenheter och varför jag tagit detta – för mig – avgörande livsbeslut. Artikeln syftar snarare till att agera tankeställare och kanske få en och annan att våga testa själva.
Det började som ett experiment…
När jag fredagen den 10 november (2023) hade tagit en öl ute på stan med några vänner visste jag att det skulle bli min sista öl innan åtminstone Lucía, dock inte att det (mest sannolikt) skulle bli min sista öl någonsin. Åtminstone min sista öl med alkohol i. Tanken att avstå ett tag slog mig när jag samma kväll var på idrottsföreningens höstfest.
En tillställning som jag inte hade närvarat vid på hela 15-16 år. Just där och då hade jag så sakteliga börjat komma igång med träningen ordentligt igen efter att ha varit småskadad några veckor tidigare, vilket gjorde att jag fick ställa in maratonloppet i Venedig 22 oktober.
Eftersom maratonloppet i Valencia (Spanien) bara låg tre veckor bort och allt kunde hända fram till dess bestämde jag mig för att satsa helhjärtat på idrotten de kommande veckorna. Det vill säga, göra allt som stod i min makt för att vara i bästa möjliga form på tävlingsdagen.
Varför inte avstå från alkoholen en månad? Tänkte jag, utan några större funderingar på hur detta beslut skulle komma att påverka mig längre fram. Jag var ju bara en ytterst måttfull konsument och tänkte att skillnaden mot innan nog inte skulle bli så betydande trots allt.
Det hade jag ju gjort utan större problem under min tid som collegelöpare då jag levde i princip spiknykter från början av september till slutet av november då de amerikanska universitetsmästerskapen (NCAA) i terränglöpning ägde rum. Att vara nykter den närmaste månaden kunde ju knappast skada mig utan enbart hjälpa mig i mina stora mål och ambitioner, tänkte jag. Därför bestämde jag mig dagen därpå för att inte dricka en droppe innan åtminstone Lucía.
Förhoppningarna om att denna testperiod skulle ha makten att förändra mitt liv hade jag inte ens kunnat föreställa mig. Det var ju bara sådant som skedde i drömmar, fantasier och på film.
Som jag sedan ville förlänga
Det som sedan hände under de kommande veckorna är nog något som närmast kan beskrivas som just drömmar och fantasier, vilka man knappt hade föreställt sig bara några veckor tidigare. Efter 8-9 dagar kändes det som att jag fått en energiinjektion där jag kunde känna mig helt utvilad efter 7-7 ½ timma, trots hård träning och en del arbete.
Jag somnade hur enkelt som helst på kvällarna och kände mig utvilad efter en 10-15 minuters tupplur under eftermiddagarna. Att sova och vila – en aktivitet som jag tidigare såg som ett närmast plågsamt, nödvändigt ont – blev nu till en energi- och humörhöjande sådan. Jag överdriver inte när jag säger att sömnkvalitén började bli en helt annan när jag hade gått nykter i lite mer än en vecka.
Träningen började även den gå åt rätt håll, och det snabbare än jag någonsin kunnat ana. När jag tvingades stå över maratonloppet i Venedig var tveksam ifall jag ens skulle kunna starta i Valencia sex veckor senare. Allting kändes öken och då var jag nästa säker på att även detta löparår skulle gå till historien som ännu ett misslyckat sådant.
Det var dock efter en veckas nykterhet som jag började märka av en helt annan energi på träningarna. Farterna som tidigare varit i princip omöjliga för mig att hålla gick nu att springa i utan större problem, samtidigt som jag återhämtade mig allt snabbare (och bättre) mellan de hårda passen.
Med tanke på den korta tid av förberedelser jag fick innan maratonloppet i Valencia så hann jag ändå med att komma i riktigt bra form, om än långt ifrån den storform som jag drömt de senaste åren. Maran gick sedan finemang, om inte långt över förväntan. Målet var att springa min första mara under 2 ½ timma, eller åtminstone slå personbästat (som då var 2:32:14) och jag gjorde det på 2:27:12 (läs även artikeln om detta lopp).
Den första drömgränsen var äntligen slagen och det kändes i kroppen som ett av de kanske lättaste loppen jag någonsin sprungit. Man bara seglade igenom de första tre milen och först när sista milen återstod började det bli kämpigt (som det brukar).
Efter den målgången kunde jag bara tänka att frånvaron av alkohol i bilden måste ha bidragit starkt till formen och prestationen. Detta eftersom jag under de senaste veckorna inte hade gjort några andra genomgående livsstilsförändringar. Jag bestämde mig därför för att försöka ytterligare två månader vilket skulle innebära att avstå från många goda drycker som hör jul och nyårsafton till.
Och till sist göra permanent
Foto: Envato
De följande veckorna (efter den första alkoholfria månaden) följdes av lite efterforskningar i ämnet som blev lite av en besatthet. Jag plöjde igenom en hel del material i ämnet, ofta artiklar skrivna av forskare, professorer och belästa lekmän på området som enkelt och proffsigt lade fram alla fakta på bordet.
Alltså, fakta om alkoholens skadeverkningar som dessvärre är mycket större och mer genomgripande än vi ofta tror. Många av dem säger att alkoholforskningen och den allmänna uppfattningen om alkohol idag befinner sig där tobaksrökningen (främst cigarrettrökningen) gjorde för ett halvsekel sedan.
Det vill säga, att samhällets ganska likgiltiga syn på alkohol idag, liknar den ganska likgiltiga syn på rökningen som fanns vid 1960-talets slut (eller 1970-talets början). Det som många då trodde var ganska harmlöst – läkare och sjukvårdspersonal rökte ju i reklamerna för de stora cigarettillverkarna – visade sig sedan vara livsfarligt.
Det är mycket möjligt att vi om 30-40 år kollar tillbaka med samma ögon på alkoholen. Lika spännande var det att läsa alla framgångshistorierom personer som missbrukat alkohol under många år och sedan lyckats vända sina trasiga, självdestruktiva liv till raka motsatsen.
Det var dock efter nyårshelgen – när man bevittnat all fylla och elände ute på stan – som jag beslutade mig för att göra den alkoholfria livsstilen permanent. Dock inte genom att skriva ned det på ett pergament eller säga till mig själv ”att från och med idag så ska jag vara spiknykter hela mitt liv”, utan snarare genom att ta det hela en månad i taget och sedan belöna mig själv i slutet av varje månad som jag lyckats avstå från alkohol. Det är betydligt enklare för en själv (åtminstone mentalt) då man inte utsätter sig själv för den allra hårdaste pressen utan gör det genom en ’frihet under ansvar’-inställning istället.
Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/nya-ron-utmanar-myter-om-protein-traning/
Utmaningar fanns det gott om
Jag får kanske ovanstående att låta som att det var en barnlek, vilket det till viss del har varit då jag alltid, från första början, haft en viss avsmak för alkohol. Jag har egentligen aldrig tyckt det smakat särskilt gott, det har bara varit en fråga om dåligt eller sämre.
Det är någonting med den där skarpa alkoholsmaken som instinktivt sagt till mig att jag inte bör dricka detta, och ändå har jag gjort det. Mycket på grund av grupptryck. Med det sagt så har inte den första tiden varit helt utan utmaningar, särskilt inte med tanke på att vi lever i en väldigt alkoholcentrerad kultur där dessa drycker ofta får stå i centrum.
De första veckorna var man bra sugen på en kall öl till maten och när det suget äntligen började tyna bort så var det helt plötsligt första advent och juletider, med glögg och julöl vart man än gick. Det var inte helt lätt att motstå frestelserna under jul- och nyår, men när den pärsen hade genomlidits var det dags för nästa. Det lätta alkoholsuget man haft började istället ersättas av ett sötsug, något som tydligen är ganska vanligt hos de som varit nyktra en kortare period1.
Detta förklaras med att signalsubstansen dopamin, som utsöndras vid alkoholintag (eller belöningar av olika slag) går kraftigt ned och därmed måste kroppen hitta nya sätt, det vill säga, nya belöningar för att signalsubstansen åter ska börja utsöndras. Socker är en av dessa substitut till belöningar som kroppen kan använda sig av.
Fördelar i mängder
Trots utmaningarna har det funnits gott om fördelar med att lägga ned alkoholen. Denna lista kan göras säkert 100 rader lång men jag kan åtminstone räkna upp de 10-12 största och mest genomgripande fördelarna som har kommit av denna livsstilsförändring:
-Betydligt mer energi (under alla tider på dygnet)
-Den oro och ängslan jag kände tidigare är nästan som bortblåst
-Bättre sömn och lättare att somna (sover sällan dåligt numera)
-Bättre humör, mindre irritation och mer entusiasm i allt jag tar mig an
-Betydligt högre produktivitet i arbetet (får nästan dubbelt så mycket gjort idag som mot innan)
-Starkare och friskare hår (från att tidigare ha varit trött och slitet)
-Bättre hy och förminskade ringar under ögonen
-Snabbare återhämtning efter träningspassen
-Färre (och mindre intensiva) inflammationer och muskelsmärtor
-Förbättrat minne och kognitiva funktioner
-Förbättrad matsmältning och näringsupptag
-Förbättrade relationer med mina närmaste och folk i största allmänhet
Desto färre nackdelar
Listan med nackdelarna jag upplevt är desto färre och är nästan så få att jag kan räkna dem på ena handens fingrar. Dessa har mer att göra med alla de plötsliga (men ändå förväntade) situationer som uppstått när man helt plötsligt bestämt sig för att aldrig mer ta dessa drycker till sin mun, framförallt omgivningens reaktioner. Många av er som själva slutat känner säkert igen sig i följande.
– Det frekventa ifrågasättandet från omgivningen, särskilt från högriskbrukare. Frågor som ”Varför dricker du inte då?”, ”Men bara en drink gör väl ingen skada?”, ”Varför ska du vara så tråkig och inte dricka?” brukar ofta komma upp om man rör sig i vissa kretsar. Det ska tilläggas att jag aldrig frågar någon varför de dricker.
– Alla vin- och spritflaskor som blivit över hemma i skåpen och hyllorna. Några av dem har jag skänkt bort som gåvor och kommer nog att fortsätta göra tills jag kanske bara har 10-12 av de finaste flaskorna kvar (vilka jag endast bjuder gäster på).
– Det betydligt mindre utbudet när man går till Systembolaget eller livsmedelsbutiken för att inhandla alkoholfria drycker. Detta kan dock vara lika mycket av en fördel eftersom man får mindre beslutsångest, samtidigt som de alkoholfria dryckerna oftast är billigare än de ordinarie. Detsamma brukar gälla på restauranger då man ofta får nöja sig med läsk eller juice de gånger den enda alkoholfria ölen inte låter särskilt tilltalande. Utbudet av alkoholfria ölsorter (och drycker) utomlands är än så länge betydligt större och mer varierande än i Sverige.
– Fällorna med ”alkoholfritt”. Enligt någon underlig EU-regel får alla drycker som innehåller 0,5% volymprocent alkohol eller mindre, definieras som alkoholfria. Många på etiketten ”alkoholfria” ölsorter är därmed inte helt alkoholfria, då de innehåller 0,5% alkohol. Då jag är lite av en absolutist dricker jag aldrig dessa om jag vet att de innehåller en halv procent alkohol.
Bortsett från ovanstående har omgivningen överlag varit väldigt stöttande, vilket varit en positiv överraskning jag inte riktigt förväntade mig. Än så länge har ingen försökt att vare sig övertala eller tvinga i mig alkohol och givetvis gäller även det omvända, att jag aldrig försökt tvinga någon till att dricka alkoholfria drycker.
Ingen idé att älta det förgångna
När jag nu fått erfara många av fördelarna det innebär att leva nyktert så är det med stor ånger (och till viss del skam) som jag ser tillbaka på de 15-16 år som jag – mer eller mindre regelbundet – brukat detta gift.
Jag tänker inte så mycket på de tillfällen då jag gjort bort mig lite genom att svamla en massa osammanhängande strunt, eller de fåtal tillfällen jag skadat mig i samband med överdriven konsumtion2.
Det är snarare bakfyllorna och allt det andra härliga, underbara i livet som jag gått miste om i samband med alkoholförtäringen.
Allt som allt brukade jag giftet under 15-16 års tid och det är trots allt 16-17 år under vilka jag förslösat en stor del av mina talanger och inte kunnat bli mitt bästa jag, något som både jag själv och min omgivning förlorat på. Jag tänker många gånger på hur mycket längre fram i livet jag hade kunnat vara bara jag hade haft styrkan att säga nej under de där första veckorna på universitet (när jag blev invigd till att testa).
Det är sorgligt att tänka på vilka konsekvenser det har fått men det är ingen idé att älta det hela, utan nu har jag lärt mig från misstagen, försöker att se framåt och på allt det härliga som komma skall. För övrigt är jag tacksam över att ha kommit till denna insikt nu – medan jag ännu är relativt ung och energisk – och inte om 20,25,30 år eller längre. Jag har fortfarande gott om tid på mig att ta livet i den riktning och till den nivå som jag längre drömt om.
Våga åtminstone testa!
Syftet med denna text är som sagt inte att omvända er läsare till nykterister så mitt sista budskap till er blir därför att åtminstone våga testa. Det vill säga, våga testa att vara utan alkohol en månad, eller två eller tre, och se vad som händer. Det hela kan även bli en bra indikator på om du har mindre eller större svårigheter med att ge upp dessa drycker.
Har du till exempel stora svårigheter med att vara nykter ens några få veckor3 kan det vara ett tecken på alkoholberoende. Annars tjänar indikatorerna som återges på vårdguidens hemsida som bra riktmärken.
Ge det åtminstone ett försök!
Du har allt att vinna på att ge upp ett utspätt gift som inte hör hemma i människokroppen och som bara orsakar krämpor och annat elände i ditt liv.
- Med kortare period avses 90 dagar eller mindre. []
- Det har som värst slutat med ett blodigt jack vid ögonbrynet efter att jag slagit i en bordskant (i 22-årsåldern). Morgonen därpå höll jag även på att missa mitt flyg []
- Personer med svåra missbruksproblem – det vill säga, de som missbrukat alkohol under lång tid – ombeds att inte försöka sig på några dagars nykterhet utan medicinsk översyn. Absintensbesvären och de övriga symptom som uppstår kan faktiskt ge upphov till akuta och livshotande tillstånd. []
