Därför bör du alltid filtrera kranvattnet

Att kunna dricka vattnet direkt från kranen utan att behöva oroa sig för diverse krämpor är något vi sedan länge har kunnat ta för givet i vårt avlånga land. Även ifall vi än idag inte behöver oroa oss för otäcka parasiter och tarmvred efter förtäring av kranvattnet, så finns det mycket goda skäl till att ändå filtrera det. Allt skadligt filtreras nämligen inte bort i reningsverken.

Länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/darfor-bor-du-alltid-filtrera-kranvattnet/

Ett land omgivet av vatten

Att vi bor i ett land med mycket vatten, både längs kusterna och inåt land har nog aldrig undgått en enda svensk. Även ifall vi inte har den längsta kustlinjen av alla europeiska nationer (den topplaceringen innehas av Ryssland och vårt västra grannland), så har vi desto fler insjöar, älvar och vattendrag av olika slag. Vart man än beger sig i vårt avlånga land så ligger närmsta hav, sjö, älv, å eller bäck aldrig särskilt långt bort, oavsett om du befinner dig i Skåne eller uppe vid Treriksröset.

Trots den ökade risken att ta sig vatten över huvudet (bokstavligt talat) som det innebär, är det något vi ska vara väldigt tacksamma för. Det innebär ju att vi har många natursköna platser, knappast har någon brist på denna livets vätska och alltid kan ta oss ett svalkande dopp en varm sommardag. Något som knappast kan tas för givet i stora delar av världen.

Mestadels hög vattenkvalité

Något annat som vi har haft privilegiet att under lång tid ta för givet, är den väldigt höga vattenkvalitén. Inte bara på havsvattnet (undantaget vissa delar längs Östersjökusterna givetvis), utan även det som finns i våra sjöar och vattendrag. Vattnet är oftast väldigt rent och oförorenat jämfört med det som finns i vattendragen i andra europeiska länder där befolkningstätheten är betydligt högre. Även här brukar Sverige och de nordiska länderna befinna sig i den absoluta toppen. 

Detta gäller i högsta grad även kvalitén på det svenska kranvattnet som ofta får beröm och utmärkelser i diverse jämförelser, forskningsrapporter och undersökningar. De höga placeringarna i detta avseende ligger nog inte långt från verkligheten då undertecknad själv kan intyga det (efter att ha besökt ett 50-tal länder världen över). 

Av alla länder jag har besökt har endast övriga nordiska länder, samt Slovenien och Schweiz varit de enda med lika hög eller högre kvalité på kranvattnet. I dagsläget är det en av få listor som vi faktiskt än idag kan vara stolta över att toppa. Att man än idag kan dricka kranvattnet över hela landet utan att behöva oroa sig för tarmvred, magproblem, klor, fluor eller andra starka gifter i det är något vi har tagit för givet.

Trots detta privilegium (som det faktiskt är på en värdslig skala) finns det dock en del orosmoln som man bör ta på största allvar, särskilt med tanke på att det ganska sällan tas upp i våra stora medier.

Sannolikt har det försämrats med åren

Något som det tyvärr rapporterats alltmer kring under senare år är dåligt dricksvatten, det vill säga vatten som är odrickbart och kan vara skadligt vid förtäring. Främst brukar det vara höga halter av perfluorerade klorsyror (PFAS) och E. Coli-bakterier i dricksvattenprover som ligger till grund för dessa incidentrapporter från kommunernas miljökontor till Livsmedelsverket. Mellan 2014-2018 fyrdubblades dessa rapporter vilket skulle kunna vara en indikation på att det blivit vanligare med dåligt dricksvatten.

Antagandena om försämrat dricksvatten kan dock inte säkerställas då en kombination av känsligare mätinstrument (samt mätmetoder) och en försiktighetsprincip som vidtas allt oftare även kan vara orsaken till denna statistiska ökning. Vill man säkerställa att dricksvattnet håller bästa möjliga kvalité och är ofarligt att dricka är det därför bättre att ta det säkra före det osäkra. Även ifall det skulle visa sig stämma finns dock några indikationer på att dricksvattnets kvalité blivit något sämre med åren. 

Det jag tänker på är framförallt följande:

Förändrade grundvattennivåer
Detta är ingenting som vi aktivt går och tänker på men förändringar i grundvattennivåerna kan faktiskt påverka grundvattnets kvalité. När grundvattennivåerna sjunker ökar normalt halterna av kemiska ämnen och vice versa, det vill säga det sker en utspädning. Det omvända gäller dock ifall grundvattnet ligger nära markytan då tungmetaller i de översta markskikten transporteras av grundvattnet. 

Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/veganuari-utmaning-for-masochister/

Detta är inte helt oviktigt i sammanhanget då uppskattningsvis hälften av vårt dricksvatten kommer från grundvatten där ena halvan utgörs av grundvatten i marken och den andra halvan är grundvatten som förstärks med infiltration av ytvatten. Därmed kan dricksvattenkvalitén i vårt land ha stora lokala variationer beroende på de aktuella grundvattennivåerna och varifrån det mesta grundvattnet hämtas. På Gotland och i sydöstra Sverige hotar till exempel vattenbrist under det närmaste decenniet.

Med tanke på hur låga grundvattennivåerna har varit i vissa delar av landet under senare år, finns det skäl att anta en viss försämring av vattenkvalitén. Särskilt för de med egna brunnar (som står utanför det kommunala vattnet) där dricksvattnet i princip bara består av grundvatten. 

Utsläpp av svårnedbrytbara och farliga ämnen
Även fast vi släpper ut betydligt mindre av tungmetaller, PCB:er (polyklorerade bifenyler) och dioxiner än för ett halvsekel sedan, så har det uppstått många nya syntetiska, organiska föreningar inom industrin sedan dess. Föreningar och partiklar som (tack vare den tekniska utvecklingen) har blivit betydligt mindre i storlek och därmed inte fastnar lika lätt i reningsverkens många filter. Flertalet av dessa hotar inte liv och hälsa direkt men indirekt genom att verka hormonstörande och över tid ackumuleras i kroppens vävnader.

En sådan grupp gifter är PFAS (som jag nämnde ovan) som uppskattningsvis två miljoner svenskar har för mycket av i sitt dricksvatten. Dessutom finns fortfarande en del spår av PCB:er kvar i havsvattnet (framförallt i Östersjön) och många av våra insjöar då dessa är svårnedbrytbara och kan finnas kvar lång tid efter det utsläppen upphört.

Sedan har vi utsläppen av alla hormonstörande läkemedelsrester (och produkter) som också undslipper reningsverkens filter. På det stora hela kan man säga att nya, mindre och mer sofistikerade gifter inom industrin har tagit vid där de gamla fasats ut, plus att resterna från de gamla gifterna fortfarande ligger kvar och skräpar i naturen. 

Allt detta får mig att bli lite skeptisk gentemot påståendena om dricksvattnets fortsatt höga kvalité, trots de tekniska framsteg inom vattenrening som skett under senare år.

Övergödning och algblomning
Ett annat problem som vi fått se mer av på senare år är stora algblomningar i våra sjöar och hav. Dessa orsakas av extra kväve och fosfor som tillförts vattnet genom mänskliga aktiviteter. Detta försämrar inte bara vattenkvalitén utan kan även orsaka syrebrist, vilket får en negativ inverkan på djur och natur. Husdjur som dricker av algblommigt vatten löper dessutom stor risk att bli förgiftade av det.

De mänskliga aktiviteter som bidrar till den är inte bara jordbruket utan även avlopps- och reningsverk, skogsbruk, industrier, vägtrafik och sjöfart. Att begränsa övergödningen är därför ytterst viktigt i syfte att skona djurlivet och naturen men även för att hålla en fortsatt hög kvalité på dricksvattnet. Idag klarar cirka hälften av Sveriges sjöar och vattendrag inte kraven för god vattenstatus som är ett mått på den ekologiska och vattenkemiska statusen i alla inlands- och kustvatten.

Bristande infrastruktur (rostande rör och ledningar)
Enligt den kommunala branschorganisationen ”Svenskt Vatten” kommer Sverige att mellan 2020-2040 behöva investera minst 460 miljarder kronor i avloppsrör, vattenledningar och reningsverk. Det är enorma summor men de behövs ifall vi inte inom en snar framtid vill läsa allt fler rapporter om rostande vattenrör och ledningar.

Detta problem orsakar inte enbart ett slöseri i form av vattenförluster. Det kan även orsaka vatten- och fuktskador för enorma belopp, samtidigt som höga järnhalter i vattnet kan vara skadligt för hälsan. Det vill säga tvärtemot vad vi ofta fått höra i medierna om hur ofarligt det är med rost i dricksvattnet. Även ifall du inte blir sjuk eller förgiftad direkt så kan det med tiden uppstå besvärliga symptom som man bör ta på största allvar.

Reningsverken får inte bort allt skadligt

På det stora hela gör våra reningsverk ett oerhört viktigt och bra jobb med att filtrera bort de värsta gifterna och parasiterna från det inkommande vattnet som ska bli vårt dricks- och hushållsvatten. Det är tack vare dem som vi kan ha en normalt fungerande vardag utan att behöva oroa oss för kolera, tarmvred och en rad andra krämpor som kommer med ett förorenat dricksvatten. 

Att vattnet är drickbart och inte ger oss vattenburna sjukdomar betyder dock inte per automatik att allting i vattnet som kan vara skadligt, har försvunnit i reningsverken. Det finns faktiskt ett flertal små föroreningar som slipper igenom filtren och som på sikt kan skada vår hälsa. Dels direkt (även ifall det är ovanligare) men framförallt indirekt genom att över tid verka hormonstörande och ackumulera i kroppens vävnader. 

Man behöver inte dricka vattnet direkt för att detta ska ske utan det räcker med att äta grönsaker som bevattnats med detta vatten eller de fiskar som simmat i det. Exempel på några av de gifter som inte alltid försvinner i reningsverkens filter är följande:

• Asbest och asbestfibrer
• Bensen
• FluorBly
• BPA
• Läkemedelsrester
• Mikroplaster
• PFAS (perfluorerade klorsyror)

Av de ovannämnda är det framförallt de sista fyra som är problematiska då det mestadels är rester från dessa som orsakar problemen. Reningsverkens filter och många reningsprocesser fångar oftast inte upp de mikrosokopiska molekyler och föreningar som utgör dem. Läkemedelsrester spolas ofta ned i toaletten eller handfatet medan de övriga används frekvent i många produkter och varor som vi använder dagligen. De verkar framförallt hormonstörande och kan på sikt (ofta flera år) orsaka svåra hälsoproblem.

Idag är det särskilt mikroplaster och PFAS som är besvärliga då molekylerna som utgör dem är väldigt små, vilket kräver mer sofistikerade mätinstrument för att bara kunna upptäcka. Samtidigt är de extremt svårnedbrytbara. Idag har uppskattningsvis så mycket som två miljoner svenskar för höga halter av PFAS i sitt dricksvatten vilket är skrämmande siffror:

Mer om de många miljö- och hälsofarorna med just mikroplaster, läkemedelsrester, BPA och PFAS kommer jag dock att skriva i framtida artiklar. Hursomhelst borde det jag tagit upp hittills vara skäl nog till att genast börja filtrera ditt dricksvatten ifall du inte redan gör det.

Skäl till att alltid filtrera vattnet du använder

Jag ska inte bli långrandig men när det gäller ditt dricksvatten är det alltid bättre att ta det säkra före det osäkra. Det är faktiskt din och dina närmastes hälsa det handlar om och även ifall det inte går att helt eliminera allt hälsofarligt i omgivningen så kan man åtminstone minimera riskerna på många sätt. Bland det absolut enklaste du kan göra här och nu är att filtrera dricksvattnet ditt. Utöver det finns det andra goda skäl till att anamma denna vana:

Det är kostnadseffektivt
Att filtrera sitt eget kranvatten är betydligt billigare än att köpa buteljerat vatten, vars plaster oftast inte är särskilt miljövänliga heller. På sikt sparar du (antagligen) även in på att vara friskare och vid bättra hälsa än ifall du hade fortsatt att dricka det ofiltrerade kranvattnet.

Det har miljömässiga fördelar
Flaskvatten är en stor källa till nedskräpning och föroreningar i naturen då det tar cirka 300 år för en PET-flaska att brytas ned i naturen. Dessutom tar det mer vatten i anspråk att tillverka plastflaskan än det gör att endast fylla upp den med vattnet. 

Otäcka föroreningar försvinner
Det kanske bästa skälet till att filtrera dricksvattnet är att man får bort flertalet hälsofarliga föroreningar som klorid (klor), restprodukter från desinfektionsmedel och tungmetaller som bly, arsenik och kvicksilver. Samtidigt som man bevarar några av de mer nödvändiga mineralerna som magnesium, kalcium och zink. Dock ej fluorid som vissa anser vara nödvändig men som undertecknad anser vara ett gift. Fluorid är dessvärre väldigt svårt att filtrera bort genom vanliga vattenfilter då fluoridjonen (F^–) är mycket lättlöslig i vatten. De vanligare vattenfiltren förhindrar dock pannsten.

Filtrerat vatten smakar och luktar bättre
Är det något som undertecknad har upptäckt så är det att det filtrerat vatten både smakar och luktar betydligt bättre än det ofiltrerade. Mycket tack vare de skadliga föroreningar som har försvunnit i samband med filtreringen. Ni har säkert själva märkt skillnaden på vanligt kranvatten (som kan lukta och smaka kalk- järn- eller kloraktigt), filtrerat kranvatten och destillerat vatten (som inte smakar någonting). 

Det förstärker hälsan
Vattnet vi dricker har betydligt större inverkan på hälsan än många av oss tror. Dricker vi rent vatten stärker vi inte bara immunförsvaret och hjärnans funktioner, vi hjälper även till i med återfuktningen av huden, näringsupptaget, ämnesomsättningen, avgiftningen och mycket annat. Vi kan dessutom påtagligt minska risken att utveckla olika cancerformer. 

Vattenfilter är lätta att underhålla
Förutom allt det ovannämnda är vattenfilter mestadels väldigt enkla att underhålla samtidigt som de är hållbara, lättransporterade och enkla att byta. Även ifall de mer avancerade filtren och filterpatronerna kan kosta en slant så har man inom ganska kort tid tjänat in de slantarna genom att varje dag ha tillgång till bästa möjliga dricksvatten.

Välj det vattenfilter som passar dig och dina behov

Likt dammsugarpåsar och kosttillskott så kan det här med vattenfilter lätt bli en snårig djungel där man snart inte vet var man ens ska börja att leta. Det räcker dock med att ställa sig själv tre enkla frågor för att veta i vilken ände man ska börja:

• Hur stort är mitt dagliga behov av dricks- och matlagningsvatten?
• Passar ett krantoppsfilter på vattenkranen? 
• Hur mycket pengar är jag beredd (eller har råd med) att lägga på vattenfilter?
  
  Det är bara du själv som vet vilka vattenbehov du har, varför jag själv inte är rätt person att rekommendera det ena eller det andra filtret. Själv har jag en filterkanna med ett aktivt kolfilter som täcker mina dagliga behov alldeles utmärkt. Förvisso kostar en enda filterpatron hela 800-900 kronor men den behöver bara bytas en gång årligen så länge man inte förbrukar mer än en viss volym vatten. Till er som är lite osäkra på vilket vattenfilter (eller filtreringsutrustning) ni ska köpa kan jag rekommendera följande hemsida där det står det mesta om just detta.
  
  Har ni inte börjat filtrera ert vatten än så är det hög tid att börja göra det. Livet är för kort för att gå omkring och dricka ofiltrerat och (antagligen) kontaminerat kranvatten som på sikt kan göra dig sjuk!

Skribent: Alexander Söderberg
F.d. elitidrottare och analytisk kemist