Så maximerar du den näringsrika maten – trots stigande priser

De stigande livsmedelspriserna är något som berör och framförallt frustrerar oss alla då mat är något vi alla behöver. Februaris stora prisökning kom därför som en kalldusch efter 3-4 år av hög inflation och livsmedelspriser som äntligen såg ut att falla tillbaka något. Även om det mesta tyder på fortsatt stigande matpriser framöver, finns det en del man kan göra för att begränsa denna utgiftspost. Dock kräver det lite självdisciplin och planering.

Länk till originalartikeln på Frihetsnytt:
https://frihetsnytt.se/sa-maximerar-du-den-naringsrika-maten-trots-stigande-priser/

Matpriserna rusar (igen)

Trenden med hög inflation och höga styrräntor är något som har påverkat oss alla sedan Covid-pandemin planade ut i början av 2022. Inte enbart de som sitter på stora bolån, utan faktiskt gemene man, rik som fattig och alla däremellan. I princip allting har blivit mycket dyrare på ganska kort tid. Inte minst sådant vi behöver för att överleva och klara av vår vardag. Såsom mat, kläder, tak över huvudet och energi.

Inflationen på dessa områden upplevs dessutom som betydligt högre än de offentliga siffror som SCB publicerar med jämna mellanrum. I synnerhet de stigande matpriserna har varit en av samhällsekonomins heta potatisar eftersom dessa upplevs ha skenat iväg mer än övriga levnadsomkostnader. Alla som har handlat mat de senaste åren har säkert noterat de skyhöga prishöjningarna på bland annat smör, grädde, kött, ost och bakverk. En prisökning som dessutom sällan verkar komma svenska bönder till godo.

När matpriserna äntligen såg ut att mattas av efter de senaste årens (2021-2024 års) höga inflation och ränteläge, kom så nästa stora prissmocka, lagom till fettisdagen den 4 mars. I februari ökade matpriserna med hela 3,9 procent jämfört med samma månad i fjol. Det är den högsta ökningen sedan december 2023 och det mesta tyder dessvärre inte på en avmattning de närmaste månaderna. Särskilt inte om drivmedelspriserna vänder uppåt och de senaste årens kronförsvagning består.

Valutakurserna påverkar inte enbart importen av utländska livsmedel, utan även transportkostnader och många av de insatsvaror som behövs inom jordbruket.

Smör för över 100 kr!

I synnerhet smör, grädde, ägg, kaffe och kött har stigit kraftigt i pris de senaste åren. En ökning som började accelerera under 2022 och sedan fick ny fart efter nyår. Kaffe och smör har bara det senaste året sett en prisökning med 28, respektive 26 procent. Bara sedan februari i fjol har mejerivaror som mjölk, ost och ägg ökat med sammantaget 10,4 procent. En ökning som vi alla märker av då mejeriprodukter är något som nästan samtliga svenskar konsumerar i någon omfattning.

Det där 500-gramspaketet med svenskt smör (från Arla) som kostade mellan 40-45 kronor 2019-2020, får man nu vara bered att betala över 70 kronor för om det inte är kampanjpris. Det mest extrema exemplet såg jag i min lokala COOP-butik häromdagen. Där gick ett halvkilospaket med kravmärkt smör för hela 104 kronor!
Här skulle det vara intressant att få reda på hur många sådana paket som säljs per vecka.

Vispgrädden (40% fetthalt) har även den gått ett liknande öde till mötes. Halvliterspaketet från Arla som för några år sedan kostade 25 kronor, kostar nu 41-42 kronor. Inte undra på att priset på semlor, tårtor, kakor och andra bakverk ökat dramatiskt den senaste tiden. Även om det alltid blir billigare att baka eget så undkommer man dessvärre inte prisökningarna på dessa viktiga ingredienser.

Därmed är det inte så konstigt att svenska konsumenter blir alltmer frustrerade, upprörda och börjar tappa tålamodet. När man på grund av prisökningarna inte ens kan unna sig en kaka eller bakelse ibland utan att bekymra sig över prislappen, börjar måttet bli rågat. Många frågar sig nog hur detta ska sluta?

En sak är åtminstone säker. Sannolikheten att det hela slutar väl (eller åtminstone bättre) ökar ju fler svenskar som tar upp näven ur fickan och börjar använda de påverkansmedel som de faktiskt har. Dessa medel råkar dessutom vara betydligt fler än många tror. Åtminstone så länge man tänker i termer av lösningar och inte problem.

Naturliga orsaker eller profithunger?

Innan jag går in mer specifikt på vad du (som konsument) kan göra för att minimera matkostnaderna – samtidigt som du får mesta möjliga näring för pengarna – kan det vara värt att fundera lite kring prishöjningarnas orsaker.  Det vill säga, hur har de kunnat stiga så kraftigt på så kort tid, samtidigt som producenterna (alltså bönderna) knappt har fått ta del av denna prisökning?

Detta är frågor som är värda att betänka eftersom de tre stora livsmedelsjättarna (ICA, COOP och Axfood) mellan 2022-2024 redovisat rekordvinster och delat ut åttasiffriga bonusar. Jag har på det stora hela inget emot bonusar per se, då en sådan kan agera morot för ett företags VD och styrelse, samtidigt som de blir belönade för sina insatser när företaget går bra.

Dock ifrågasätter jag nyttan med att dela ut miljonbonusar inom branscher där företagens kunder/konsumenter har ytterst begränsade valmöjligheter och dessutom behöver deras produkter för att överleva. Precis detta är fallet med den svenska livsmedelsbranschen. Livsmedel är något vi inte kan välja bort, samtidigt som denna marknad i Sverige är ett oligopol där i princip endast tre stora aktörer dominerar hela marknaden.

Det innebär att konkurrensen blir dålig och priserna höga eftersom konsumenterna saknar alternativ (utom möjligen Lidl). Lägg därtill matmoms och en svag svensk krona så höjs prislappen ytterligare. Åker man ut i Europa, inser man ganska snart hur mycket dyrare maten är här i Sverige.

När allt fler svenskar börjar få svårigheter med privatekonomin – mycket på grund av stigande livsmedelspriser – är det därför ganska naturligt att många ondgör sig över livsmedelsjättarnas rekordbonusar och rekordvinster. Man kan då verkligen undra ifall deras prishöjningar enbart utgörs av ökade omkostnader, skattepålagor och kronförsvagning?

Eller är det den gyllene möjligheten att öka på vinstmarginalerna eftersom man ändå kan? Det vill säga öka på rekordvinsterna ytterligare, för att sedan skylla dem på det ökade kostnadsläget som drabbat i princip hela Europa och världen.

Läs även:
https://vinnarskolan.se/artiklar/matta-pa-frosseriet-semlor-25/

Så kan du sänka kostnaderna

Nu när jag lämnat den tråkigare delen av artikeln bakom mig, är det dags att föreslå lite lösningar på problemet. Det vill säga, hur du själv kan sänka dina matkostnader på bästa, smidigast sätt. De 14-15 förslag som jag radar upp här nedan, utgörs enbart av sunt förnuft och är nog knappast en nyhet för de flesta av er. De tåls ändå att återupprepas:

• Handla efter extrapriser. Detta går enkelt att göra genom diverse appar där du ser vilka kampanjpriser som gäller, samt genom Matpriskollens app där du kan jämföra livsmedelspriser mellan olika butiker.
• Handla från grossist(er) ifall du kan och har möjlighet. De flesta erbjuder än så länge inte kundkort till privatpersoner.

• Handla i lågprisbutiker – såsom Willys, Lidl och ÖoB, ifall dessa finns i din närhet.
• Använd ditt kundkort ifall du inte redan har ett. Dessa kan ge diverse bonusar, rabatter och gåvor med tiden.
• Handla på tider då det inte är lika mycket folk i rörelse (om du kan). Särskilt innan stängning brukar varorna oftast säljas billigare.
• Skriv en inköpslista med endast det du behöver. Håll dig sedan till den utan onödiga impulsköp.
• Håll krogrundorna till ett minimum. Det finns få saker som urholkar din matbudget lika mycket som att köpa drinkar ute på krogen.
• Köp varor med kort datum. De är ofta kraftigt prisnedsatta och håller längre än man tror.
• Håll snacks, kakor, läsk och diverse onödig skräpmat till ett minimum.
• Köp storpack istället för småpack.
• Storhandla hellre en gång i veckan än att handla varannan dag. Då undviker du impulsköp och sparar dessutom tid.
• Laga hemma så mycket som möjligt. Att äta ute ofta, blir snabbt väldigt dyrt.
• Planera och göra en veckomeny, för att undvika impulsköp.
• Gör ett storkok och lägg upp i matlådor, som sedan kan ätas under veckan.
• Säsongsanpassa – Genom att köpa frukt- och grönsaker i säsong, kan du få bättre priser.
• Släng ingen ätbar mat. Släng den endast ifall den luktar illa och/eller smakar dåligt.
• Köp butikens egna varumärken, istället för de dyrare märkesprodukterna. Detta kan dock bli kontraproduktivt ifall du samtidigt vill stödja svenska bönder.
• Ett tips är att även testa chattaapplikationen Chat-GPT och fråga denna bot hur du enklast kan sänka dina inköpskostnader. Svaren man får är faktiskt ganska bra överlag och är därför väl värda att ta i beaktande.

Maximera näringen och hälsan

Allting handlar dock inte bara om att spara pengar (åtminstone så länge du inte står på ruinens brant). Det handlar även om att försöka maximera den näring du får ut av dina matinköp. Då kan du till samma pris -om inte lägre – äta en mindre mängd mat fast med högre kvalité, utan att känna dig hungrig efteråt. Samtidigt får du ett dämpat sug efter skräpmat, sötsaker och andra onyttigheter som förstör din hälsa på sikt. Genom att äta lagom och minimera maten du inte behöver, kommer du även att uppskatta måltiderna och dess smaker betydligt mer.

Men hur maximerar man andelen näring? Man ska vara medveten om att alla näringsämnen du behöver finns i den animaliska maten. Det vill säga i rött kött (i synnerhet inälvsmat), fisk och skaldjur, men även helfeta mejeriprodukter. Särskilt de som är opastöriserade eftersom pastöriseringen (som är en uppvärmningsprocess) dödar de allra flesta näringsämnena. C-vitamin finns det gott om i den mesta inälvsmat till exempel.

Det finns inte ett enda näringsämne eller mineral i vegetabilisk mat som du inte kan hitta i den animaliska. Det omvända gäller dock inte.

Det finns flertalet näringsämnen du inte hittar alls (eller i väldigt små mängder) i vegetabilier och finns de där, så är biotillgängligheten oftast dålig. Det vill säga, de blir oftast betydligt svårare för kroppen att ta upp jämfört med näringsämnen som finns i animalisk mat. Detta är huvudskälet till att jag aldrig uppmuntrar eller rekommenderar någon att anamma en vegetarisk eller vegansk kosthållning. Lika lite som jag rekommenderar elitidrott eller bodybuilding av något slag.

Dessa är exempel på näringsämnen som du uteslutande finner i animalisk mat.

• Vitamin-B12
• A-vitamin (Retinol)
• EPA & DHA (de livsviktiga omega-3-fettsyrorna)
• Hemjärn (har överlägsen biotillgänglighet jämfört med järnet som finns i gröna bladgrönsaker)
• Kreatin
• Karnosin, Taurin, & Anserin (livsviktiga aminosyror som utgör proteiner)
• Vitamin-D3
• Zink

Äter du rikligt med oprocessad animalisk mat av hyfsad kvalité – samtidigt som du håller nere på skräpmaten – behöver du inte trycka i dig mängder med frukt och grönsaker, eller vara orolig för eventuella bristsjukdomar som kan tänkas uppstå i dess frånvaro. Likaså med förstoppning då du inte behöver äta stora mängder fibrer för att undvika denna. Själv har jag endast frukt och grönt som ett litet tillbehör till huvud- och efterrätten.

Så gör du näringsrikare inköp

Men vad kan man då göra för att maximera näringen i den mat du köper, utan att tömma plånboken fullständigt? Det finns faktiskt en hel del:

• Köp större andel LCHF-livsmedel ifall du vill hålla dig mätt så länge som möjligt. Det vill säga, köp mindre av de snabba kolhydraterna (pasta, bröd, ris, godis och sötsaker) och lite mer av kött, fet fisk, ägg och helfeta mejeriprodukter.
• Köp större mängder smör när det finns till kampanjpris. Detta närings- och smakrika¹ matfett kan du sedan använda i matlagningen. Det får rätterna att smaka bättre, samtidigt som de kommer hålla dig mätt (och hälsosam) längre. Framförallt kommer det att hålla din hälsa i bättre skick än de inflammationsdrivande växtoljorna.

• Köp köttfärs i storpack. Av denna kan du laga en rad rätter (och matlådor) som mättar och räcker länge.
• Köp helfeta mejeriprodukter istället för lightprodukter. Priset är nästan detsamma, de håller dig mättare längre och du får samtidigt i dig mindre skadliga ingredienser (som sötningsmedel).
• De mindre fina styckdetaljerna från nötkreatur (såsom bringa, flankstek, fransyska) kanske inte ser lika exotiska och tilltalande ut. Dock är de betydligt billigare och minst lika näringsrika som de finare detaljerna (såsom ryggbiff, oxfilé och entrecôte).
• Inälvsmat (såsom mage, lever och hjärta) är väldigt billigt jämfört med vanligt kött och dessutom underskattat. Tillreds inälvsrätterna korrekt, kan de ge en smakupplevelse utöver det vanliga. Dock kan det ta ett tag att vänja sig vid de speciella smakerna (som den skarpa järnsmaken i lever).
• Köttet i frysdisken brukar i allmänhet vara billigare än det färska och är dessutom lika näringsrikt som det färska.
• Köp hellre frukt, ost och någon hyfsad charkprodukt istället för chips, kakor och läsk. Du kommer att njuta mer av dessa (utan dåligt samvete), få i dig mer näring och dessutom ett minskat sug efter onyttigheter. Genom att göra rätterna fetare (genom att använda smör och vispgrädde) behöver du inte äta lika mycket av maten och håller dig mätt längre. Det mättade fettet är inte heller alls så hälsofarligt som det utmålats, snarare tvärtom.
• Fiskkonserver (såsom tonfisk, sill och makrill) är utmärkta ifall man vill göra billiga och näringsrika lunchlådor Allt som behövs till är lite ris, potatis eller annan valfri kolhydrat.
• Köp smaksatt mineralvatten istället för läsk om du vill lyxa till det, utan att äventyra hälsan.

Det handlar på det stora hela om livsstilsförändringar, där du måste fråga dig själv:
Hur vill jag må framöver? Vill jag äta mat med kvalité eller kvantitet och är jag beredd att göra de uppoffringar som krävs för att göra denna förändring?

Dessa förändringar sker inte av sig själva, utan måste genomföras av dig själv. Därför är mitt råd att göra dessa förändringar ett steg i taget, istället för att ta ett jättekliv där du vänder uppochned på ditt nuvarande liv. Det är helt upp till dig själv!